SvD:s Thomas Lundin är på plats i den lilla staden Winnenden:

– Det är som man brukar säga, en stad i chock. Flaggorna är på halvstång och folk börjar komma med ljus och blommor till skolan.

Stora områden kring skolan, som består av minst tre skolbyggnader, var under kvällen avspärrat av polisen. Från utsidan synets inga spår av den massaker som ägt rum.

Polisens tekniker var på onsdagskvällen fortfarande kvar inne i skolan där de döda elevernas kroppar låg kvar för att underlätta polisens arbete med att rekonstruera händelseförloppet.

Tidigare på dagen hade eleverna skjutits ihjäl inför ögonen på sina skolkamrater.

– Vi hörde skottlossning. Och när jag tittade ut såg jag hur elever kastade sig ut från fönstren på tredje våningen, berättar 13-arige Armin Bundfeld som hade matte när massakern började.

– Eleverna la sig på golvet. ”Titta inte ut“, sa vår lärare. Sedan kom rektorn och förde oss till medborgarhuset, berättar han för SvD:s reporter.

På bilder tagna utanför skolan syntes hur elever höll upp handskrivna lappar med ordet ”hilfe”, hjälp, skrivit med stora bokstäver, i fönstren.

”En tragedi som är fullständigt oberiplig” kallade delstatens polischef det ohyggliga drama som utspelat sig tidigare på dagen i Albertville-skolan i staden Winnenden i södra Tyskland.

Direkt efter massakern som kostade 16 personer livet, fördes skolans närmare 1 000 elever och personal till ett medborgarlokal där de togs omhand av kristeam och psykologer.

– Hur kan Gud tillåta något sådant. Det är frågan vi ständigt får, berättar den katolske prästen Albert Biesinger som kommer ut fran tunga samtal med skakade föräldrar och tonåringar som är djupt chockade.

Klockan 20 på onsdagskvällen hålls en gudstjänst i stadens katolska kyrka, dit både byns katolska och protestantiska invånare är välkomna att delta.

– I morgon är det gudstjänst igen, men ingen vet vad som händer nu. Den här staden är en idyll, välmående med korsvirkeshus och vinodlingar. Ingen förstår varför, säger Thomas Lundin direkt från Winnenden.