Wikieaks grundare Julian Assange drog i gång Wikileaks i december 2006.

– Det var då idén fick en renodlad Wikileaksform, men jag hade experimenterat med liknande idéer sedan 1999, berättade Assange i en intervju med SvD.se i början av november.

På Wikileaks publiceras dokument som i olika länder skyddas av lagstiftningen såsom offentliga eller enskilda hemligheter. Webbsidan har flera servrar i Sverige.

Syftet med sajten var och är global rättvisa och yttrandefrihet.

På vägen finns tre delmål: fri press, att etablera rätt och fel genom att avslöja övergrepp samt att skapa och bevara historiska data.

– Alla människor, oavsett om det handlar om mannen på gatan, eller en person i regeringsställning, kan ta mer informerade beslut om de får veta hur världen verkligen ser ut, säger Julian Assange till Svenska Dagbladet.

Det första dokumentet som publicerades på Wikileaks var ett beslut om att mörda regeringstjänstemän undertecknat av den somaliske politikern shejk Hassan Dahir Aweys.

Wikileaks visste dock inte om dokumentet var äkta, och skrev också det i en kommentar, men bollen var i rullning: Sedan dess har Julian Assange inte haft någon fast adress. Verksamheten har varit en nagel i ögat på myndigheter och regeringar världen över,

Wikileaks läckte dokument från den schweiziska banken Julius Baer, om hur banken hjälpt namngivna klienter med penningtvätt och skatteflykt. Wikileaks var först med att publicera ingående uppgifter om vad som låg bakom kollapsen av den isländska banken Kaupthing som sedan fick räddas av den isländska staten.¨

Wikieaks har också offentliggjort en manual för hantering av fångar på Guantanamobasen där det bekräftades att fångarna utsattes för psykisk tortyr, de har publicerat bevis på mord på oppositionspolitiker i Kenya, SMS-trafiken som pågick under terrorattackerna den elfte september och Sarah Palins Yahoo-mail som användes för att undkomma offentlighetsprincipen.

Under det senaste året har läckorna växt och innehållit hundratusentals dokument.

Gårdagens läcka innehåller över 250 000 hemliga amerikanska dokument som blottlägger USA:s kontakter med främmande stater.

Och Iraq War Logs, som publicerades i slutet av oktober, var Wikileaks största avslöjande någonsin. I 400 000 dokument om Irakkriget framkom att USA tystat ner tortyr inom militären och att kriget krävt 15 000 fler civila dödsoffer än vad som tidigare varit känt.

I juli läckte över 75 000 dokument om USA:s militära operationer i Afghanistan.

Grundaren av Wikileaks, Julian Assange, är en kontroversiell figur.

Han är en före detta hacker från Australien som grundade Wikileaks tillsammans med människorättsaktivister från hela världen.

I förra veckan fastställde Svea hovrätt häktningen av Assange. Han är häktad i sin frånvaro för två fall av sexuellt ofredande, ett fall av olaga tvång och ett fall av våldtäkt.

Brotten ska han ha utfört när han besökte Sverige i augusti.

Julian Assange är nu internationellt efterlyst men hans advokat Björn Hurtig tänker överklaga häktningsbeslutet i Högsta domstolen.

Wikileaks avslöjar militären

Över 75 000 hemliga underrättelsedokument från USA:s krig i Afghanistan publicerades på sajten Wikileaks i juli. Bland annat framkom att fler civila dödats än som var känt. Pentagon svarade dels med att säga att dokumenten inte avslöjade något väsentligt som inte redan var känt och dels med att anklaga Wikileaks för att äventyra amerikanska soldaters säkerhet.