I november 2007 utsågs HG Wessberg till statsministerns statssekreterare. Nu lämnar han uppdraget.
Varför?
– Därför att man inte kan sitta för evigt på sådana här jobb. Det är den ena komponenten. Den andra är att jag tycker bara att man bara kan lämna ett sådant här jobb vid ett mandatperiodsskifte. Gör man inte det stör man verksamheten, och ger sin efterträdare dåliga förutsättningar. Det vill jag verkligen inte.
Hur har du funderat inför beslutet?
– Jag tycker att man ska tänka efter inför varje mandatperiodsskifte. Och då kom jag på att om jag vid 58 års ålder bestämmer mig för att jag vill göra något annat och vänder mig till arbetsmarknaden då finns det fortfarande chans att jag får det. Men om jag vid 62 års ålder gör samma sak tror jag mina chanser blir väsentligt sämre.
Vad ska du göra nu?
– Det vet jag inte. Därför att man kan inte sitta på statsrådsberedningen och söka jobb. Man kan inte sitta i rummet bredvid statsministern och ha en anställningsdialog.
– Jag ska börja på torsdag och ge mig i kast med det. Och jag är rimligt optimistisk.
Har du någon inriktning på vad du vill göra?
– Jag är öppen för mycket, men det som känns mest naturligt är närlingslivet.
Vad har varit det bästa under tiden som statssekreterare?
– Det är väldigt enkelt att svara på. Att jobba med Fredrik är väldigt kul. Så det har varit det absolut bästa.
Och vad har varit besvärligast?
– Det här är ett jobb man har 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och 365 dagar om året. Just detta att ständigt vara intellektuellt och mentalt beredd på att det händer något som man får gå in i är kul. Men det är också så att man hamnar i ett läge där man sällan får göra något riktigt färdigt.
– Det är fortfarande kul, men det hade inte varit det i tio, år till.
HG Wessberg valdes in i riksdagen i höstens val, men har varit tjänstledig eftersom han varit statssekreterare. Han tänker inte nu ta tillbaka platsen.








