Föräldrarna ska ha förklarat att pojken varit sjuk eller bortrest, skriver Katrineholms-Kuriren.

- Vi har ett kompendium på massor med sidor med olika kontakter som tagits med föräldrarna. Det har gjorts ett antal försök att kontakta föräldrarna och vi har föreslagit olika lösningar under åren som det pågått, säger Helene Björkqvist, förvaltningschef i kommunen.

Det här är första gången som Katrineholms kommuns bildningsnämnd måste ta ställning till huruvida föräldrar ska bötfällas för att deras barn inte går i skolan.

Kommunens bildningsnämnd ska behandla ärendet vid sitt sammanträde den 31 maj. Nämnden kan komma att ansöka hos förvaltningsrätten om att föräldrarna ska krävas på vite.

- Det är ingen vanlig handläggning av sådana här ärenden att det går till vitesföreläggande, säger Helene Björkqvist.

Om vite döms ut finns två olika sorter, ett där en klumpsumma om fem eller tio tusen kronor döms ut och ett där föräldrarna betalar varje vecka eleven är borta.

Skolverket för ingen statistik över hur många kommuner som beslutat om vite för föräldrar till barn som inte går i skolan.

Men en rapport som Skolverket lade fram 2010 visade att ungefär fem procent av de svenska kommunerna har beslutat om vitesföreläggande på grund av frånvaro. Var fjärde kommun har haft fall uppe i nämnden medan tre fjärdedelar av kommunerna där långvarig frånvaro förekommit valt att inte gå vidare med det.

Enligt skollagen har barn skolplikt från sju års ålder och till dess de avslutat nionde läsåret, som längst tills de fyllt 18 år. Ansvaret för att barn går i skolan är delat. Kommunen ska se till att skolpliktiga elever fullgör sin skolgång och vårdnadshavaren ska se till att barnet följer sin skolplikt.

Hur lång tid det får ta för en skola att vidta alla tänkbara åtgärder för att få tillbaka frånvarande elever till skolan finns inga riktlinjer för, säger Ulrika Lindmark, jurist vid Skolverket.

- Men vite är det sista man ska ta till och man ska ju inte vänta flera år som man verkar ha gjort här.