Ökar antisemitismen i Sverige? Ja, man ser för närvarande en ökad aktivitet på många antisemitiska hemsidor. Men jag tror inte att antalet antisemiter har ökat i någon dramatisk omfattning, säger Heléne Lööw.
Hon är överintendent, chef för Forum för levande historia som invigs på lördag. Då ska man bland annat diskutera en rapport som EUMC, EU:s center mot rasism och främlingsfientlighet
beställt från ett forskningsinstitut i Berlin. Rapporten räknar upp en rad antisemitiska incidenter från Sverige och är en av de faktasamlingar man stöder sig på när man varnar för ökande antisemitism, inte minst i vårt land.
– Men ingen vet hur rättvisande bilden är, säger Helene Lööw. Sverige utpekas med automatik tillsammans med Holland och Tyskland alltid i sådana här sammanhang. Vi är de enda länderna i EU som har någorlunda tillförlitlig statistik på det här området. Därför kommer vi alltid högt, och oavsett forskarnas reservationer hugger medierna på siffrorna.
Men i mycket stor utsträckning vet man inte hur det verkligen ser ut, det finns inga säkra siffror. Det har inte gjorts några större statistiskt hållbara undersökningar på mycket länge – aldrig på hela befolkningen.
– Det är ändå obehagligt och allvarligt nog att antisemiternas aktivitet ökar på Internet, säger Heléne Lööw.

Andra indicier på utvecklingen i Sverige är
• Eurobarometern där svenskar som svar på vilken stat som
hotar världsfreden sätter Israel högt.
• Polisens statistik över anmälda hatbrott, där två grupper ökade förra året: de antisemitiska och de homofoba.
• En rapport av historikern Mikael Tossavainen om antisemitiska inställningar bland muslimska skolelever. Den har fått stor uppmärksamhet internatinellt, men är rätt liten och tunn.
– En pilotstudie, säger Heléne Lööw. Man kan inte dra några långtgående slutsatser av det tiotal personer han har intervjuat.
Kanske har också debatten blivit hårdare. Många har det senaste året tyckt att tröskeln har sänkts för vad man kan säga
offentligt om judar och antisemitism, bland annat på Dagens
Nyheters debattsida. Tre riksdagsmän har nyligen frågat Mona Sahlin vad regeringen tänker göra.
– Utvecklingen är oroande,
säger hon. Antisemitismen är ett reellt problem också i Sverige.
Regeringens handlingsplan förra året gällde ”rasism, homofobi,
antisemitism och diskriminering”. Man kan inte välja vilka
delar av rasismen man vill vara emot, säger Sahlin. Mycket möda har också lagts på hur man ska hantera de här frågorna i skolor med många invandrarungdomar.
– Att man är arg på Israels politik i Mellersta Östern får aldrig ursäkta att man är allmänt föraktande mot judar, det måste skolan ta upp.