Samtidigt som vi i Sverige har njutit av en skön och värmande höstsol under veckan, kommer ett pressmeddelande från amerikanska National snow and ice data center (NSIDC) att nu börjar isen på Ishavet i Arktis att frysa till. Solen dalar, temperaturen sjunker.
Ifjol var istäcket mindre än vad som hittills har noterats. I år smälte dock isen inte lika mycket. Förra veckan nåddes is-minimum och sjöisens utbredning var då 4,52 miljoner kvadratkilometer. Fjolårets rekordvärde var 4,14 miljoner kvadratkilometer.
Många som inte tror på att människans utsläpp har något med klimatförändringarna att göra är aktiva med att torgföra sin åsikt. De syns på nätet, inte minst i kommentarer till olika artiklar på SvD.se. Och i min mejlbox.
En del åsikter är värda att titta närmare på, andra inte. Just nu surrar ett påstående runt som är riktigt dåligt. Det är att isen i Arktis faktiskt har ökat sedan förra året, vilket jag har fått flera mejl om, och att det är ”sådan information som talar emot koldioxidhypotesen”, skriver en av mejlarna.
I sak helt rätt: Var det rekord i avsmältning ifjol så är det mer is i år. Men vad visar det – en mätserie på två år? Om en sommar är rekordsolig och nästa regnig, betyder det då att det inte blir några mer soliga somrar?
Dessutom blir hela påståendet lite lustigt eftersom isen aldrig har smält så mycket på sommaren som ifjol och i år. NSIDC visar en kurva mellan 1979 och 2007 på sin hemsida. På den kan man se en tydligt smältande trend, ett tips till den som vill ta reda på fakta.
Ett annat populärt argument mot att det pågår en uppvärmning är att det inte har varit någon ökning av den globala medeltemperaturen de senaste tio åren. Rätt i sak, i alla fall nästan. Den har enbart ökat med 0,09°C sedan 1998, enligt brittiska motsvarigheten till SMHI, Met Office.
Förklaringen är det avkylande väderfenomenet La Niña. Men trots att uppvärmningen har saktat in det senaste decenniet är 11 av de 13 senaste åren de varmaste sedan mätningarna började i mitten av 1800-talet. Just 1998 slogs alla värmerekord, på grund av det naturligt uppvärmande El Niño. I medeltal är det 0,75 grader varmare nu än för hundra år sedan.
Klart är att mätdata kan användas lite som man vill, beroende på vilket syfte man har, både till tro och till vetande. Men det är ju ingen nyhet.
Susanna Baltscheffsky är en av tre kolumnister på SvD Vetenskap. Inger Atterstam och Peter Sylwan är de två andra.
