Migrationsverket menar att särskilt bidrag exempelvis till vinterkläder ska tillämpas restriktivt och att dagersättningen ska täcka sådana kostnader. Men i fallet med den asylsökande från Ghana tyckte länsrätten att 22-åringens begäran om bidrag till vinterkläder var rimlig eftersom han kom till Sverige i oktober och därför inte heller hunnit spara några pengar.

”Om han måste använda dagersättningen för att köpa kläder blir det inget kvar till matinköp”, skriver länsrätten som har förståelse för att mannen är orolig över att frysa och riskera att bli sjuk. Men Migrationsverket vill att högre instans ska ta ställning i fallet.

– Det är ett ärende som får betydelse för hela hanteringen i riket. Det beror på hur vi bedömer årstid och kläder när vi fattar beslut om sådana här saker, säger K-G Holmström, beslutsfattare på Migrationsverket i Sundsvall.

Storleken på det särskilda bidraget är det upp till Migrationsverket att besluta om.

Asylsökande som kommer till Sverige får en dagersättning på maximalt 71 kronor per dag och det ska täcka kostnader för mat, kläder, skor och hygienartiklar. För de som delar boende är det 61 kronor per dag som gäller. Dessa ersättningar har inte höjts sedan 1994.

Utöver dagersättningen kan en asylsökande ansöka om särskilt bidrag, till exempel för vinterkläder.

– Det är väldigt restriktiv bedömning när det gäller särskilt bidrag, och det är också vad riksdagen har sagt en gång i tiden, säger K-G Holmström.

Därför skriver Migrationsverket i Sundsvall i sin överklagan att 22-åringen från Ghana hade kläder anpassade efter årstiden när han den 12 oktober ansökte om asyl i Märsta. Det förtydligas dock inte hur han är klädd, och K-G Holmström menar att fallet visar att Migrationsverket måste bli mer tydliga i sådana här ärendet.

– Vi måste konkretisera vad de har för kläder på sig när de söker asyl, säger K-G Holmström.

Enligt Clas Lind, expert hos Migrationsverket inom verksamheten mottagning, finns en tydlig och strikt rättspraxis när det gäller möjligheten att få särskilt bidrag. Han kan inte kommentera det enskilda fallet, men menar att det är bra för handläggarna att få vägledning när det gäller den här typen av fall.

– Det är domstolarna som får avgöra om vi ska bli mer generösa och ha en annan rättstillämpning än den vi har haft hittills, säger Clas Lind, jurist på Migrationsverket.