Han lägger snart fram en avhandling vid Lunds universitet där han jämför denna patientgrupp med människor som lider av icke årstidsbunden depression och som vårdats på sjukhus efter självmordsförsök.
Resultatet förvånade honom.
– Vi såg till vår förvåning att patienterna med vinterdepression hade svårare symptom än de som försökt begå självmord, säger Baba Pendse till TT.

Vinterdepressionen leder ofta till obeslutsamhet, trötthet, minnesstörningar, muskelspänning, ökat sömnbehov och en lång rad andra symptom som har stor betydelse för det dagliga livet.
– De här patienterna har lika mycket självmordstankar som vår jämförelsegrupp, men de gör sällan självmordsförsök. Vi vet inte varför, men det kan bero på att de brukar uppleva en förbättring på våren. Det finns ett hopp, säger Baba Pendse.
Jämfört med friska individer har de som lider av vinterdepression i allmänhet ett avsevärt sämre socialt nätverk. På den punkten skiljer de sig inte från dem som vårdats på sjukhus för självmordsförsök. Detta kan enligt Pendse vara ett resultat av sjukdomen.
– De här människorna mår inte bra. De gör missar i arbetet, de missar privata åtaganden, de isolerar sig och orkar inte bjuda hem släkt och vänner.

Det finns inga säkra mått på hur många som lider av vinterdepression. Ibland talas det om mellan en och tre procent, men det är troligen en alldeles för låg siffra, menar Baba Pendse.
Det står i alla fall klart att det är en underbehandlad sjukdom i Sverige. De drabbade söker sig ofta till primärvården, där kunskaperna om sjukdomen inte är tillräckliga.
– Bara en av fem får rätt diagnos. Orsaken är att det är ett nytt forskningsområde och att folk inte är tillräckligt medvetna om problematiken, säger han.
Många av de drabbade lider också av sjukdomen utan att uppsöka vård. De har vant sig vid de återkommande depressionerna och tror att de hör livet till.