Som SvD berättade tidigare i veckan måste gasbilar köras på fossil naturgas eller bensin i Stockholm, eftersom det finns för lite biogas. Det leder för närvarande till dubbelt så stora utsläpp än om bilarna kördes på ren biogas.
En utmärkt råvara för att producera mer biogas är mat som slängs från hushåll och storkök, men bara en mycket liten del tas tillvara. SvD:s kartläggning visar att två av tre kommuner inte sorterar ut matavfallet, och bara en liten del av det som skiljs ut går till rötning för biogasproduktion.
I länet som helhet är det framförallt avfallsbolaget Sörabs insamling från storkök och restauranger i sju norrortskommuner som blir biogas – i Uppsala.
I år och nästa år kommer dock flera kommuner igång med att göra gas av matavfallet: Sollentuna, Södertälje och Nykvarn. Men exempelvis Tyresö, Värmdö och Ekerö har inga planer på att ens sortera ut det biologiska avfallet.
I Stockholms stad togs 6,6 procent av matavfallet om hand ifjol, men bara cirka 1000 ton rötas till gas.
Anders Matthiasson, vd för Svenska gasföreningen, anser att mat som slängs skulle kunna tas om hand bättre i Stockholms län.
–Landstinget i Stockholm borde gå igenom möjligheterna, också att ta vara på vallodling och gödsel från lantbruket. Med ansvaret för SL borde det finnas ett intresse att se i ett längre perspektiv hur biogasförsörjningen till bussarna kan lösas.
Möjligheten att göra om sopor till fordonsbränsle tilltalar många som skaffar gasbil. Alla i branschen är överens om att matavfallet måste tas tillvara, men det räcker ändå inte. I Stockholm kan betydligt mer matavfall samlas in men inte klara hela behovet.
Och trots massiva satsningar på nyproduktion som är på gång i och kring Stockholm, kan det fortfarande vara brist på biogas de kommande tio åren, enligt en ny rapport som Biogas Öst låtit göra.
Rapporten konstaterar att produktionen kan fyrdubblas till år 2020 i regionen, som omfattar Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Östergötlands och Södermanlands län. Men om gasfordon ska köras på hundra procent biogas kommer det inte att räcka, inte ens om jordbruks- anläggningar och matavfall ingår i produktionen.
–Det visar för producenter att det finns en marknad, säger Tomas Wadström vid Biogas Öst.
Ett sätt att öka produktionen ännu mer är att höja det statliga investeringsstödet till nya anläggningar.
–Förra regeringens klimpstöd (klimatanpassningsbidrag) har varit till stor hjälp. Nu finns ett investeringsstöd på 150 miljoner kronor. Men en anläggning kostar 40–50 miljoner och det krävs flera sådana i varje län för att klara efterfrågan och även klimat- och drivmedelsmålen, säger Tomas Wadström.
Utöver olika ekonomiska styrmedel bör samtliga kommuner i de sex länen införa utsortering av matavfall som går till rötning och biogasproduktion, skriver rapporten.
