1.
Beslut i rådet, där medlemsländernas regeringar lagstiftar tillsammans, ska som grundregel fattas med kvalificerad majoritet. För ett beslut krävs en majoritet av länderna som samtidigt måste representera en majoritet av unionens befolkning, så kallad dubbel majoritet. Beslut i skattefrågor och om utrikes- och säkerhetspolitiken kräver fortsättningsvis enhällighet.

2.
Europaparlamentet blir medlagstiftande på fler områden, som rättsligt och polisiärt samarbete och jordbrukspolitik.

3.
Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna möts, får en permanent ordförande, som utses av regeringarna och sitter i högst fem år. Uppgiften är att leda arbetet vid EU:s toppmöten och representera unionen.

4.
EU får ett eget ”utrikesdepartement” och en diplomatkår, under ledning av en hög representant. Denna ”utrikesminister” blir permanent ordförande i utrikesministerrådet och vice ordförande i EU-kommissionen.

5.
Stadgan om grundläggande fri- och rättigheter blir en del av fördraget och blir därmed juridiskt bindande. Bland rättigheterna finns också fackliga rättigheter, till exempel konflikträtten.

6.
Den svenska riksdagen och de andra nationella parlamenten får en starkare roll med rätten att bromsa lagstiftning. En tredjedel av parlamentet kan stoppa lagstiftning som bryter mot subsidiaritetsprincipen. Grundregeln är att beslut på överstatlig EU-nivå ska fattas endast när det är nödvändigt för att nå uppsatta mål.

7.
Europaparlamentet får färre ledamöter. Taket sätts vid 751 ledamöter. Sveriges antal ökar dock från 19 till 20 platser.

Mats Hallgren

Mats Hallgren

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Läs mer

Inrikes | Mest lästa