"Vi har sjukskrivt av slentrian"

Det kan bli tvärstopp för sjukskrivningar av många människor som bränt ut sig i arbetet, sedan Socialstyrelsen och Försäkringskassan tagit fram strängare regler för hur läkarna ska bedöma oförmågan att arbeta.

Sammanlagt 90-talet diagnoser har fått ny sjukskrivningstid och nya riktlinjer om förväntad arbetsförmåga.

Förändringarna är tänkta att gälla från den 1 oktober.

Avsikten med projektet är att minska sjukskrivningar som saknar genomtänkt syfte. Den förra regeringen tog initiativ till det och den nuvarande stödjer det.

- Många gånger har vi kanske av slentrian sjukskrivit för länge och utan riktiga insatser under sjukdomstiden. Det är jättesvårt att komma tillbaka till arbetet efter en lång sjukdomsperiod. Min ingång är att riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Men TCO-ordföranden Sture Nordh tycker att det är bra att problemet uppmärksammas men att förslaget är ofullständigt och riskerar att skapa osäkerhet för alla parter.

I ett pressmeddelande konstaterar han att det kommer att finnas människor som inte kan arbeta men som samtidigt inte betraktas som sjuka enligt riktlinjerna och därför inte får rätt till sjukpenning.

Samtidigt är det olyckligt med långa sjukskrivningsperioder utan att åtgärder sätts in, framhåller han.

Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att ha slopat arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar och vill ha skärpta krav på arbetsgivarna att erbjuda anställda successiv återgång i arbetet.

- Det viktigaste nu är att den enskilde får hjälp att komma tillbaka till arbetet och där är arbetsgivare och försäkringskassa alldeles för dåliga, säger Tomas Eneroth (s), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Projektledaren Jan Larsson bakom de nya riktlinjerna medger att de blir kontroversiella, skriver Dagens Nyheter. Särskilt gäller det diffusa symtom som utmattningssyndrom och långvarig värk.

- Vi kan inte säga att vi har god vetenskaplig grund för de nya riktlinjerna, säger Larsson som är på Socialstyrelsen.

- Det får vi ta. Om vi duckar för de svåra diagnoserna känns det inte så meningsfullt att ta fram riktlinjer.

I dag är den genomsnittliga sjukskrivningen 119 dagar för utmattningssyndrom. I normalfallet ska den vara noll dagar, vid svåra sömnstörningar kan det bli flera veckors sjukskrivning och riktlinjerna förutsätter en åtgärdsplan.

Genomsnittliga sjukskrivningstiden för depression är 341 dagar. Lätt depression ska ge noll dagar och måttlig depression tre månader, medan allvarlig depression kan ge ett halvårs sjukskrivning.

Riktlinjerna har tagits fram i diskussion med grupper av medicinska experter.

Dessa har utifrån sin kunskap och kliniska erfarenhet resonerat sig fram till vad som är rimligt utifrån allvarlighetsgrad och vad individen har för arbete, säger Jan Larsson på Socialstyrelsen.

En person med utmattningssyndrom ska i normalfallet inte sjukskrivas, enligt riktlinjerna.

- Sjukskrivning är sällan en bra behandlingsmetod. När det gäller det som man kallar utmattningssyndrom verkar det finnas ganska god enighet inom läkarkåren att sjukskrivning inte är någon bra behandlingsmetod, säger Jan Larsson.

Vem ska inte vara sjukskriven för utmattningssyndrom?

- Det är en person som upplever lätta besvär som egentligen är kopplade till livssituationen, besvär som man kanske får lära sig att hantera men som egentligen inte är sjukdom.

Det betyder inte att personen inte kan få hjälp av sjukvården, enligt Jan Larsson.