– EU har nu en stark förhandlingsposition, som vi hoppas ska led till att andra kommer fram med vad som krävs för ett avtal i Köpenhamn, sade Fredrik Reinfeldt efter mötet.

Inför mötet rådde stor oenighet, i synnerhet om vem som ska betala hur mycket för att hjälpa världens fattigare länder att ställa om sina ekonomier mot lägre utsläpp. Frågan om denna så kallade klimatfinansiering anses avgörande för att nå ett globalt klimatavtal vid FN-konferensen i Köpenhamn.

EU-kommissionen har uppskattat det totala behovet av finansiering till 100 miljarder euro per år från 2020 (1 euro kostar ca 10:20). Av dessa 100 miljarder euro bör 22-50 miljarder komma från ländernas statskassor (de fattigaste undantas) Därutöver menar kommissionen att det omedelbart krävs 5-7 miljarder euro per år fram till 2013 för att snabbt komma igång med omställningen i utvecklingsländerna.

Frågan om vem som ska betala hur mycket kan lösas med hjälp av en fördelningsnyckel, som tar hänsyn till hur mycket länder släpper ut och vilken betalningsförmåga länderna har. Störst vikt i nyckeln bör utsläppen ha, eftersom det är utsläppen man vill komma åt, har kommissionen hävdat och fått stöd av det svenska ordförandeskapet.

Det svenska ordförandeskapets förslag till toppmötet låg till en början relativt nära EU-kommissionens förslag. Det mötte dock hårda protester. En grupp länder, med Tyskland i täten, krävde att alla precisa summor skulle bort. Det vore dålig förhandlingstaktik inför Köpenhamn att i förväg visa korten, menade den gruppen.

En annan grupp, med Polen och Ungern i täten, krävde en färdig nyckel för EU:s interna bördefördelning, som lade störst vikt på betalningsförmågan. Att, som kommissionen och Sverige ville, lägga störts vikt vid utsläppen skulle lägga orättvist stor börda på de fattigare nya EU-länderna, hävdade den gruppen.

Den framförhandlade kompromissen går båda grupperna till mötes. EU-toppmötet ställer sig inte bakom några absoluta åtaganden från EU:s sida. Det totala globala behovet på 100 miljarder euro per år stöder toppmötet. Men det blir frivilligt att bidra till snabb-starten

Polen med flera får ett löfte om att kompenseras ekonomiskt om bördefördelningen skulle visa sig lägga orimligt tunga bördor på något land. Betalningsfömågan ska få ökad vikt i bördefördelningn

Det återstår att se om denna gemensamma EU-position är tillräckligt långtgående för att få resten av världen med på ett folkrättsligt bindande globalt klimatavtal i Köpenhamn.

– Vi är redo för Köpenhamn och behåller ledningen i klimatpolitiken, sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso efter mötet