Född 1919. Uppvuxen på Manhattan. Debuterar 1940 i den litterära tidskriften The Story.

Blir inkallad och deltar i invasionen i Normandie 1944. Möter samma år Ernest Hemingway i Paris.

Börjar skriva historier för The New Yorker 1947. Tre år senare premiär på My foolish heart, baserad på en av hans noveller. Han avskyr filmen och beslutar sig för att aldrig mer ha med Hollywood att göra.

Stort internationellt genombrott 1951, med romanen Räddaren i nöden. Fortsätter skriva noveller, flyttar till lilla Cornish i New Hampshire 1953, drar sig därefter tillbaka och publicerar sig för sista gången 1965.

Första hustrun, Sylvia, flyttar med honom från Tyskland till USA 1946, men äktenskapet upplöses efter nio månader.

Gifter sig igen 1955, med Claire Douglas, och blir pappa till Matthew och Margaret (som skrev boken Dream catcher om sin barndom ( bilden t v). Makarna skiljer sig 1967.

25 år senare gifter han sig med Colleen O’Neill, som är 40 år yngre och som han fortfarande ­lever med.

En oslagbar bästsäljare

Räddaren i nöden handlar om Holden Caul-field, 17, som relegerats från skolan och ger sig ut på äventyr i New York. Har sålt i cirka 70 milj ex, drygt 250 000 säljs per år. USA:s viktigaste kultbok tillsammans med Kerouacs På drift. I januari i år köptes en originalupplaga för 80 000 kr.

Har inspirerat filmare, låtskrivare och författare.

På svenska Efter Räddaren i nöden (1953) kom tre novellsamlingar: Franny och Zooey (1962), Till Esmé – kärleksfullt och solkigt (1963) och Res takbjälken högt, timmermän och Seymour, en presentation (1964).

En stoppad ”uppföljare”

I maj gav Fredrik Colting ut 60 years later, under pseudonymen J D California. Romanen handlar om Holden Caulfield, fast 60 år senare. I stället för att fly från sitt gymnasium smiter huvudpersonen från sitt ålderdomshem. Salingers advokater stämde författaren, och kallade boken ”en icke auktoriserad uppföljare”. Coltings advokater hävdar att verket snarare är ”en kommentar” och ”en kritisk parodi”. Den 1 juli förbjöds boken i USA. Colting ansågs ha stulit alltför mycket av substans och stil från originalet. Men domslutet är överklagat och den 3 september togs målet upp igen.

J D Salinger avled den 28 januri 2010, 91 år gammal.