Stormen Berit drabbade Sverige under advent. Orkanstyrkor uppmättes och över 60000 hushåll blev utan el. En mer oroande konsekvens av ovädret är att vattennivåerna steg långt över det normala. Problemet enligt SMHI är inte bara en ökad regnmängd och mer vatten från hav och sjöar utan det kommunala vatten- och avloppssystemets oförmåga att svälja stora mängder vatten.

– Det bildas en baktryckseffekt då vattnet även stiger underifrån från det kommunala systemet, säger Thomas Hammarklint, oceanograf vid SMHI.

Och med klimatförändringar kommer det här att öka.

När SvD går igenom konsekvenserna av fler häftiga skyfall sedan i somras visar det sig i hundratals skadeanmälningar runtom i landet. Siffror från Länsförsäkringar visar att antalet översvämningsskador fyrdubblats. I år har 3427 översvämningsskador anmälts, mot tidigare 830 år 2008.

22 juli: Extremregn över Norrköping. Över 700 husägare fick översvämningar i sina källare. Fortfarande, nästan fyra månader senare, fortsätter det att strömma in skadeanmälningar. Anledningen till de omfattande skadorna var att kommunens dagvattensystem inte klarade av vattenmassorna.

– Det kom extremt mycket regn som vårt kombinerade system av dag- och spillvatten inte klarade av. Vattnet hade ingenstans att ta vägen utan via avloppsledningarna trycktes det upp i husen, säger Åsa Ornefalk, informatör vid kommunala Norrköping Vatten AB.

14 augusti: Extremregn över Göteborg. Ovädret slog ut viktiga delar i samhället, efterlämnade vattenfyllda källare och hundratals upprörda husägare har hört av sig till kommunen med anspråk på ersättning.

27 november: Extremblåst över södra Sverige. Vindar och vågor drog med sig stora mängder vatten längs Skånekusten. Hus svämmade över när vattenståndet var 1,6 meter över det normala och enligt Helsingborgs kommun blev problemet värre då avloppssystemet inte kunde ta emot vattenmängderna.

– Dagvattenledningarna är inte anpassade efter vädret och hade svårt att svälja vattnet, säger Kenney Pihl, chef för säkerhet och beredskap i Helsingborg.

En av alla hundratals drabbade är Pär Hansson och hans familj i Skellefteå. De har flera gånger fått huset översvämmat. Varje gång har det orsakats av kommunens spillvattenanläggning.

– Det är klart det är jobbigt. Det kom in så mycket vatten att vi fick ta bort hela golvet och låta det torka upp, det tog sju månader innan det var klart, säger han.

Anledningen till översvämningsskadorna är, enligt flera branschexperter, förutom underdimensionerade system att ett kombinerat system för dagvatten och så kallat spillvatten används. Baktrycket gör att vattnet via avloppssystemet går in i fastigheterna. Resultatet blir översvämmande källare med stinkande avloppsvatten.

– 80 procent av översvämningsskadorna är så kallade baktrycksskador. Varje kommun borde revidera sitt område för att se vilka fastigheter som är i riskzonen. Andra länder leder bort vattnet ytledes och inte via avloppssystemet. Det vi ser nu är ändå bara starten på det hela. Om 30 år kan det bli katastrof, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring.

Det vi ser nu är bara starten på det hela. Om 30 år kan det bli katastrof.

Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring

Enligt Staffan Moberg är kommunerna medvetna om problemet, men att det är för dyrt att byta system. Det är mer lönsamt att ersätta för de skador som uppkommer i det befintliga systemet.

Roger Andersson, skadeexpert på Länsförsäkringar, säger att bolaget på senare tid har fått ta emot flera smällar på grund av översvämningar relaterat till en ökad intensitet i skyfallen.

– Kommunerna underhåller inte sina va-system och det är inte anpassat efter den infrastruktur som finns. Det byggs för mycket bostäder. Baktrycksskador har blivit fem gånger mer frekvent än skador på grund av stigande sjö- och vattendrag, säger Roger Andersson.

Statliga verk och organisationer arbetar nu med frågan hur man ska lösa problemen.

– Det kommer att bli fler häftigare regn i framtiden och vattensystemen har svårt att svälja de stora mängderna. Det här kommer att bli ett större problem i framtiden. Vi kommer att titta på det här, säger Barbro Näslund Landenmark, expert på naturkatastrofer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I ett EU-finansierat projekt utvärderar Svenska miljöinstitutet vad mer intensivt regn i svenska städer kan få för effekter och Lantmäteriet planerar en ny nationell höjdmodell för att bättre beräkna översvämningskänsliga områden. Det skulle ge varje kommun information om utsatta områden och var man borde planera nya bostadsområden utan att riskera vattenfyllda källare.

– När det kommer stora mängder vatten är det krafter som är svåra att hantera. Samtidigt byggs det köpcentrum och man asfalterar stora områden och vattnet har snart ingenstans att ta vägen. Det gäller att tänka till rejält, säger Kenney Pihl vars kommun Helsingborg fick arbeta hårt för att hålla dagvattenledningarna fria efter adventsstormen.