Länder där skogsarealerna för närvarande krymper får möjligheten i nästa klimatavtal att minska sina koldioxidutsläpp genom att låta skogarna växa. Det gäller inte för industriländerna, eftersom deras utsläppsminskningar regleras av Kyotoprotokollet. I praktiken är det även i utvecklingsländerna som skogsarealerna fortfarande blir mindre.
Hur regelverket för skogen ska bakas in i förhandlingarna, som i de här sammanhangen benämns Redd (reducing emissions from deforestation and forest degradation) blir sannolikt en av de frågor som miljöministrarna får lösa.
Avskogningen står för 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. Skogen binder grundämnet kol från luftens koldioxid- en så kallad kolsänka - som släpps fri när träden huggs ner. Särskilt den tropiska regnskogen binder oerhörda mängder kol.
Men ännu mer effektiv som kolsänka är jordens våtmarker. Där lagras dubbelt så mycket som i skogen, enligt den första kartläggningen av våtmarker som kolsänka. Och om de får vara orörda ligger kolet bundet tusentals år.
Men även det omvända gäller:
- Bränder, dränering och exploatering av våtmarker är orsak till 10 procent av de globala koldioxidutsläppen, tre miljoner ton årligen. Omfattningen av utsläppen är den stora nyheten i rapporten, sade Faizal Parish från den malaysiska organisationen Global Environment Center som gjort undersökningen tillsammans med bland andra FN:s miljöprogram Unep.
Förstörelse är ett öde som drabbat våtmarker världen över. Två tredjedelar av de tre miljonerna ton koldioxid som kommer från våtmarkerna har sitt ursprung i Sydostasien. Även i Europa, Ryssland, USA och Kanada har trycket varit hårt. Sverige är inte undantaget.
- Att restaurera våtmarker är den i särklass mest kostnadseffektiva metoden att ta bort åtminstone 10 procent av de globala koldioxidutsläppen, och man får många andra fördelar på köpet. I ett pilotprojekt på Borneo, där dränerade områden har dämts upp igen, minskar utsläppen med sex miljoner ton. Det motsvarar 30 miljoner Euro (275 miljoner kronor) i kolkrediter, sade Marcel Silvius från Wetlands International, som också deltagit i studien.
Odlingar av oljepalmer, soja och sockerrör orsakar betydligt mer koldioxidutsläpp än vad vinsten är när grödorna ersätter bensin och diesel, slår rapporten fast. Andra missriktade klimatinsatser på våtmarker är anläggning av vindkraftverk, vattenkraftreservoarer och torvbytning för energiutvinning.
Men våtmarkerna finns inte med i skogsförhandlingarna. Bara våtmarksskog omfattas.
- Vi är övertygade om att det blir en viktig fråga på nästa klimatmöte, kommenterade Faizal Parish.
Våtmark miljöeffektivare än skog
Hur länder ska få tillgodoräkna sig skog som ett sätt att minska utsläppen av koldioxid är en ny och svår fråga vid FN:s klimatförhandlingar. Förhandlingarna kärvar. Samtidigt släpptes en ny rapport som visar att våtmarker är ännu mer effektiva på att binda koldioxid ur luften. Men våtmarkerna kommer inte att finnas med i nästa klimatavtal.
SvD på plats
Temperatur: (Ett snäpp svalare). Tidtabellen har spruckit, processer mal på, många frågor är fortfarande olösta.
Händer på Bali onsdag: • FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon öppnar klimatkonferensens högnivåsegment, när miljöministrarna träder in i förhandlingarna. • Australiens nyvalde premiärminister Kevin Rudd överlämnar ratificeringen av Kyotoprotkollet till Ban Ki-moon. • Miljöminister Andreas Carlgren håller ett anförande. • Ursprungfolk från Amazonas håller seminarium om hur lokalbefolkningar kan dra fördelar av skogarna som koldioxidsänka.
