I dag, måndag, presenterar Internationella naturvårdsunionen IUCN resultatet av 1 700 experters studier i 130 länder. 5 487 vilda arter ingår.

De havslevande däggdjuren, som sälar, delfiner och andra valar, är särskilt illa ute. Var tredje art kan snart vara borta. Vanligaste orsakerna är att de drunknar när de fastnar i nät, kolliderar med fartyg, blir bifångst, eller att de dör av föroreningar.

Den största artrikedomen i havet finns mellan 40 grader syd och 40 grader nord, tack vare oceanernas höga produktion av föda där. Men inte i Nordatlanten, där forskare tror att människan jagat och utrotat många djur, som grönlandssälen. Där fortsätter arterna att minska, liksom i norra delen av Stilla havet och i Sydostasien.

På land finns flest hotade arter i södra och sydöstra Asien. Fyra av fem primater, apor och människans närmaste släktingar, riskerar att dö ut. Den tropiska delen av Anderna och bergen i Kamerun utsätts också av hårt tryck av människan.

Människan är huvudorsaken även till att de landlevande däggdjuren försvinner, till att deras livsmiljöer exploateras och blir obeboeliga. Där djuren finns hämtar vi jaktbyten, mat, läkemedel, bränsle, virke. Skogsavverkningarna fortsätter på många håll.

Exploatering av livsmiljön påverkar 40 procent av de landlevande däggdjursarterna negativt, visar rapporten.

Den dystra utvecklingen för världens däggdjursarter kommer att fortsätta om inte effektiva insatser görs för att bevara dem, konstaterar forskarna bakom rapporten.

– För mig är resultatet ingen överraskning. Jag trodde att det skulle vara värre, säger Urban Emanuelsson, professor vid Lantbruksuniversitetet och föreståndare för Centrum för biologisk mångfald.

I Sverige är det dock lugnt, med bara ett fåtal hotade däggdjursarter och hyggligt fungerande naturvård. Att däggdjuren är få beror på att de kom först efter den senaste istiden.

Fjällräven är ett av de starkt hotade och skulle snart vara försvunnen i Sverige utan stödinsatser. Avskjutning av den konkurrerande rödräven och utfodring med hundfoder har lyckats väl i Helagsfjället i Härjedalen. Metoden kan komma att användas i övriga fjällområdet.

Sämre går det för vikaren. Kvar i Östersjön sedan istiden har den decimerats av jakt, miljögifter och mildare vintrar, med osäker framtid som följd.

Urban Emanuelsson välkomnar rapportens lista över de värsta hoten mot däggdjuren.

– Det gäller att ändra markanvändningen, särskilt att spara de tropiska skogarna. Förutom däggdjur gynnas fåglar, insekter och kräldjur - liksom klimatet när mindre koldioxid frigörs.

Men om relativt fattiga länder ska upphöra med skogsförstörelsen - som västvärlden gått före med - måste de som lever i området få ekonomisk hjälp och nya försörjningsmöjligheter. Inte köras bort, utan kunna bruka jorden på andra sätt eller arbeta med ekoturism.

– Ungefär som naturbeten får stöd i Sverige.

”Harvesting” är ett nyckelbegrepp som ofta kan översättas med att äta upp naturen. Urban Emanuelsson pekar på Kina där man både äter allt som går i den egna naturen och importerar stora mängder föda från Sydostasien.

–Det är ett enormt tryck på natur och djur. Ett exempel är svartbjörnen som på ett plågsamt sätt tappas på galla, säger Urban Emanuelsson.

Han konstaterar att den kinesiska floddelfinen är den enda valart som dött ut i modern tid – av det starkt förorenade vattnet, i fisknät och genom dammbyggen.

– Gifter och föroreningar har varit klassiska orsaker till djurdöd. Nu handlar det också mer vardagligt om insamling av föda, som fiske och odling där skogs avverkats.