–Man kan se att barn upp till tolv år rör på sig ganska mycket. Men när man kommer upp i tonåren minskar motionsaktiviteterna, särskilt de som är organiserade, säger Björn Sporrong, barnförsäkringsexpert på försäkrings-bolaget Trygg-Hansa.

Claude Marcus är professor i pediatrik (barnhälsovård) och leder Rikscentrum för svår övervikt hos barn. Han tror att den verkliga siffran är högre än undersökningen visar.

–Det är klart att det finns ett stort mörkertal bakom de här siffrorna, det är absolut inte alla som är oroliga för sin vikt som låter föräldrarna veta det, säger Claude Marcus, som inte heller tror att det är ”rätt” personer som oroar sig för sin vikt.

Många av dem kan vara tonårstjejer som närmast har ätstörningar, menar han.

–Ingen mår bra av att gå och oroa sig. Det här är ett tecken på att man inte får adekvat stöd och hjälp.

Skolhälsovården måste ta ett större ansvar, menar Marcus. Idag blir hälsokontroller av gymnasieelever allt ovanligare, många får inga kontroller alls och tillfällena blir färre för ungdomar som behöver tala med någon om sin hälsa.

Undersökningen visar att en tredjedel av alla barn under 18 år sitter minst tre timmar framför dator eller tv varje dag.

–Vi har fått ett samhälle som de flesta av oss inte tål de senaste 20 åren. Sötsaker har blivit billigare än grönsaker och vi får en allt mer stillasittande livsstil, säger Claude Marcus.

15–20 procent av alla barn i Sverige är överviktiga. Men nu kommer positiva rapporter som gäller barn i lägre åldrar. Den tidigare ökningen av andelen överviktiga fyraåringar och tioåringar verkar nu ha avstannat. Det visar undersökningar från Statens folkhälsoinstitut och flera landsting.

En viktig orsak till den nya trenden är mediebevakningen av frågan, tror Claude Marcus.

–Jag tror en stor anledning till det är att frågan har varit i fokus i media, men intresset därifrån svalnar så finns det risk att det ökar igen. Förskolor, fritids och skolor måste börja ta ansvar för det här. Det är svårare för föräldrar att ge barnen mer hälsosam mat än vad de professionella pedagogerna gör, säger Claude Marcus.

Maria Åberg är läkare och forskare i Göteborg. Tidigare i veckan släppte hennes forskningslag en studie som visar att fysiskt aktiva ungdomar klarar intelligenstest bättre.

–Vi har sett att effekten är tydligast på den logiska förmågan och språket. Det är inte alls lika stark effekt på teknisk förmåga, säger Maria Åberg.

Den studien bygger på mönstringsresultat från 1,2 miljoner 18-åriga män födda mellan 1950 och 1976. En uppföljning visar att det som hade god kondition vid mönstringen i större utsträckning gick vidare till högre studier och kvalificerade jobb.