Av de drygt 1 000 värnpliktiga som svarat på enkäten uppger 21 procent att de känt fara för sitt liv. När samma fråga ställdes 2004 var den siffran bara 13 procent.

– Vi har inte kunnat säkerställa vad ökningen beror på, vi kan bara spekulera. Men det är alarmerande, säger Oscar Rosén, ordförande för Värnpliktsrådet.

Nedskärningar är troligtvis en viktig anledning, menar Rosén.

– Tyvärr skar man ner väldigt mycket på budgeten 2008 och det får effekter ute på förbanden. Utbildningstiden minskar, och det är viktigt att man har kontinuerlig utbildning när det är kopplat till farligare verksamheter.

Vapen- och fordonstjänst är enligt undersökningen de verksamheter där säkerhetsbrister upplevs som vanligast.

– Vapentjänst är riskfyllt. Man behöver mycket utbildning i hur man handhar ett vapen. Allt från vilket håll du ska rikta pipan åt till vad som händer när skottet går in i någonting, säger Rosén.

På Livgardet i Kungsängen norr om Stockholm utbildar sig Mårten Eriksson och Johan Albäck till militärpoliser. Trots att utbildningen bara pågått i två månader har de redan upplevt situationer där de känt sig rädda.

– Under vapenträningen kan man helt plötsligt se en pipa riktas mot en. Man har ingen aning om vad som finns i den, säger Johan Albäck.

Problemet, menar båda, är inte säkerhetstänket bland befälen, utan att vissa bland de värnpliktiga inte tycks ta till sig informationen.

– Man ser en del som missar att säkra sina vapen. Vi får jättebra utbildning i säkerhet men vissa bara flummar runt, säger Mårten Eriksson.

Det bekräftas av Värnpliktsrådets egna erfarenheter.

– Det är den bild vi har fått när vi besöker förbanden. Värnpliktiga åsidosätter säkerheten när befälen inte är på plats. Det handlar om ett fåtal personer, men det blir farligt för många andra, säger Rosén.

Kapten Mårten Isaksson är plutonchef vid militärpolisen på Livgardet. Han säger att säkerhetsarbetet har förbättrats de senaste åren.

– Säkerhetstänket är förankrat på ett annat sätt och utbildningen är bättre. Det som är svårt att komma åt är de värnpliktigas uppträdande när befälen inte är i närheten. Det kommer alltid att finnas de som inte sköter sig. Därför försöker vi att uppmuntra de andra att säga ifrån.

Men Värnpliktsrådet kallar problemet en ledarskapsfråga.

– Det handlar om kommunikationsproblem. Man måste lyckas kommunicera hur viktiga säkerhetsbestämmelserna är, säger Oscar Rosén.