Värnplikten läggs på is i fredstider

Den allmänna värnplikten ska inte gälla i fredstid, utan bara tillämpas om det försvarspolitiska läget kräver det. Då ska både män och kvinnor kunna tvingas att göra lumpen. Så vill försvarsminister Mikael Odenberg ändra regelverket.

När Mikael Odenberg, major i dåvarande kustartilleriets reserv, valdes till riksdagsledamot 1991 blev han ”utkastad ur rullorna”. Han skrev snabbt till Pliktverket och protesterade, tillsammans med två partikamrater.

–Vi begärde att få bli åter- inkallade, och sade: ”Blir det krig, så gör vi mer nytta i våra förband än i riksdagen”. Då blev vi åter- insatta.

Försvarsministern trivdes i det militära, även under grundutbildningen vid befälsskolan på KA4 i Göteborg. Men allt färre unga gör lumpen. I år är antalet rekordlågt: bara 5100 män och kvinnor beräknas rycka in.

–På invasionsförsvarets tid passade försvarsmaktens efterfrågan på personal ganska bra ihop med utbudet av unga män. Det fanns 50-60000 i en åldersklass, och man skulle utbilda ungefär 40000. Verkligheten har i någon mening sprungit ifrån den allmänna värnplikten. Vi ska nu titta på detta.

Mikael Odenberg vill inte föregripa diskussionen, men har konkreta tankar kring ett nytt regelverk.

–Det finns skäl att pröva om vi skulle kunna hitta en ordning där vi har en pliktlagstiftning i botten som kan aktiveras i orostider, men där vi i fred kan rikta oss brett till både män och kvinnor och utgå från deras lämplighet och motivation.

Försvarsministern säger nej till en yrkesarmé. Den allmänna värnplikten är ”en symbol för försvarets folkförankring”, och ska finnas kvar, enligt Mikael Odenbergs vision, men bara tillämpas om det försvarspolitiska läget kräver det.

–Jag tror att de flesta, inte minst i min generation, känner starkt för värnpliktstanken. Men jag kan inte frigöra mig från att det som ytterst måste vara styrande för uttagningen av personal är försvarsmaktens efterfrågan. Allt annat blir fel.

Han är övertygad om att tillräckligt många unga i varje ålders- grupp är ”intresserade, lämpade och villiga” att göra lumpen, utan att behöva tvingas till det.

–Det indikeras av nuvarande situation, där vårt problem närmast är alla de som skriver till mig och klagar över att de inte får mönstra.

Hur ser du på att ha en köns- neutral pliktlagstiftning?

–Skulle man ha en pliktlagstiftning som är vilande i fredstid och kunna aktiveras i orostid, då tycker jag absolut att den ska vara könsneutral.

Varför?

–Försvaret av vårt land är en lika stor angelägenhet för alla svenska medborgare, oavsett kön.

Försvaret kostar ungefär 40 miljarder kronor per år. Moderaterna sade nej till nedskärningen i senaste förvarsbeslutet. Nu har kritiken tystnat.

–Som fackminister är det klart att man alltid önskar sig lite mer pengar till det egna området. Men huvuduppgiften för denna regering är inte att höja försvars- anslag, utan att få tillbaka människor in på arbetsmarknaden.

Mikael Odenberg beskriver försvaret som ”en nationell hemförsäkring”, men det säkerhetspolitiska läget gör att de militära resurserna i första hand sätts in i oroshärdar utomlands. Nu ska regeringen ta fram en strategi för internationella insatser.

–Vi har anledning att fundera igenom det här, så att våra beslut om deltagande inte bara blir ad hoc-mässiga.

Högst prioriterat just nu är EU:s snabbinsatsstyrka, Nordic Battlegroup, som Sverige ska leda. ”Det största säkerhetspolitiska åtagande vi gjort under efterkrigstiden”. Styrkan består av 2500 soldater och officerare, och ska kunna sättas in var som helst i världen, även i väpnad strid.

–Fredsoperationerna har ändrat karaktär, till mer fredsframtvingande än fredsbevarande. Man ska vara tydlig med att det är en riskabel verksamhet. Det är därför vi skickar militära förband och inte samtalsterapeuter.

Regeringen bereder också frå- gan om ett svenskt deltagande i Natos operation Active Endeavour (OAE), som ska bekämpa terrorism i Medelhavet. Social-demokraterna har uttryckt stark kritik, eftersom insatsen bygger på försvarsalliansens artikel 5. Den säger att medlemsländer ska komma till varandras försvar om ett attackerat Nato-land begär det.

–Vi kan inte se några princip-iella problem med deltagande i OAE. Det skulle ske helt på våra villkor efter nationellt beslutsfattande, säger Mikael Odenberg.

Han har signalerat att den korvett som deltagit i FN:s insats Unifil, efter avslutat uppdrag, skulle kunna ingå i OAE. Men nu ger försvarsministern besked att frågan tills vidare är ”överspelad”.

–Vi har förlängt vårt deltagande i Unifil, så jag skulle inte tro att ett deltagande i OAE är aktuellt. Vi måste vara varsamma med slantarna.

Vilken roll har socialdemokraternas kritik spelat?

–Jag ser inget självändamål att bråka med sossarna om detta.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato är inte aktuell under mandatperioden. Vad som händer sedan är ”en 10000-kronorsfråga”. Även om moderaterna är positiva har kravet varken stöd ”i folkdjupet” eller ”det politiska livet”, konstaterar Mikael Odenberg.

–Därför står frågan inte på dagordningen. Vi har ett väl fungerande, ganska pragmatiskt och bra samarbete med Nato. Det räcker långt för mig.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar