Regeringens vargpolitik utreds av EU-kommissionen för att vargjakten kan bryta mot art- och habitatdirektivet. för att den innebär jakt på en djurart som anses ha dålig så kallad ”bevarandestatus”.
Ett nyckelbegrepp i direktivet är ”gynnsam bevarandestatus”. Hela syftet är att inte utarma den biologiska mångfalden. Alla åtgärder som görs ska säkra att en växt- eller djurart har en ”gynnsam bevarandestatus”.
Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund presenterar måndagen den elfte april ett förslag på hur många vargar som krävs för att Sverige ska klara direktivets krav på en gynnsam bevarandestatus. Det sker vid det årliga Vargsymposiet i Vålådalen, där både Liljelund och miljöminister Andreas Carlgren medverkar.
Men redan nu går Svenska Jägareförbundet ut med kritik mot Liljelunds utredning. Risken är uppenbar att antalet vargar som föreslås som gräns för gynnsam bevarandestatus kommer bli för många, och det leder till en låst sits när målet för vargstammen ska utformas i utredningens nästa del, anser Gunnar Glöersen som ingår i rovdjursutredningens expertgrupp för Jägareförbundets räkning.
Han anser att Lars-Erik Liljelund drar sina slutsatser utifrån ”biologiska och genetiska önskemål”.
– Utredningen ska komma fram till vad vi är förpliktigade att göra enligt EU:s regelverk. Om vargpopulationen ska vara större än så får politikerna bestämma det, säger Gunnar Glöersen.
Till saken hör att det inte finns några entydiga beräkningsmetoder i art- och habitatdirektivet.Risken är att antalet vargar som föreslås skommer bli för många, och det leder till en låst sits.
Gunnar Glöersen, rovdjursutredningens expertgrupp för Jägareförbundets räkning.
Han har inte sett den slutgiltiga siffra som presenteras idag, men den blir sannolikt betydligt större än de 200 vargar i Sverige och Norge som Jägareförbundet anser är en gynnsam bevarandestatus.
I så fall kan Jägareförbundet komma att ompröva sitt beslut att verka för en inflyttning av varg bland sina medlemmar, vilket ingick i en överenskommelse med regeringen när licensjakten skulle införas. Förbundet uppmuntrar sina medlemmar att acceptera att vargar släpps i deras närområden. Till exempel var Jägareförbundets representant positiv när en invandrad varg från Ryssland nyligen släpptes i Örebro län.
– Om regeringen delar Liljelunds bedömning finns inget utrymme kvar för diskussioner om de långsiktiga målen. Då måste vi ta ställning till om vi kan fortsätta delta i rovdjurspolitiken. Förankringsarbetet hos våra medlemmar innebär att flyttningen av genetiskt värdefulla individer ska leda till färre vargar än vad det annars skulle vara, säger Torbjörn Lovbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.
– Blir det inte så får någon annan ta över stafettpinnen, säger han.
Lars-Erik Liljelund anser att han har hållit sig till en strikt biologisk grund i sin bedömning.
– Jag gör inte tolkningen att gynnsam bevarandestatus är ett golv som vi inte kan gå under.
Hade en gynnsam bevarandestatus kunnat räknas fram med objektiva kriterier så hade ju ingen utredning behövts, säger han.
– Jag står för de bedömningar jag har gjort och jag kommer visa hur de är gjorda. Sen ska utredningen remissbehandlas och då har alla parter en chans att säga vad de tycker.








