Ewa Bystedt tar emot anhöriga till sexmissbrukare. ”Kvinnorna skiljer sig nästan aldrig, medan det är sällan en man stannar med en sexmissbrukande kvinna”.
Foto: annika af Klercker
1. Vad är det för skillnad på att leva med en sexmissbrukare jämfört med någon som är beroende av alkohol eller droger?
– Sexualiteten är en del av oss själva, så otrohetsaffärerna skadar på ett djupare plan. Självkänslan och självaktningen drabbas negativt i form av självtvivel, att inte duga, att känna sig bortvald, att inte räcka till sexuellt – och ovanpå det skamkänslor. Att se en flaska eller en substans som föremål för någons missbruk är inte lika svårt.
2. Är man sjukligt medberoende om man inte gör slut?
– En del är överdrivet omhändertagande i sig själva och har därför inte gått. Andra kan ha fokuserat så länge på den beroende att de har förlorat kontakten med sina egna behov. Då sker en osynlig anpassning till något som är destruktivt. Fastän de haft ett levande kärleksliv kanske mannen köpt prostituerade under helaäktenskapet. Sanningen kommer som en chock.
3. Vad händer när man väljer att stanna kvar?
– De flesta kvinnor tar på sig skulden och tror att felet sitter hos dem. Mannen kan också uttryckligen ha skyllt på partnern för att han är otrogen eller porrsurfar. Det tragiska är att så många kvinnor går på det och försöker ändra på sig för att behålla mannen – från plastikkirurgi till hans idéer om destruktivt sex med swingers, gå på sexklubbar eller ha sex framför en porrfilm.
– Men inget fungerar, utan väcker bara skuld och skam hos den anhöriga. Så småningom kommer också ett självförakt för hur hon kunde gå tvärs emot sin egna värderingar.
4. Hur har hon kunnat hålla inne med sina reaktioner så länge?
– Sorgen och ilskan är så överväldigande att de anhöriga ofta har försökt att hålla känslorna ifrån sig – till exempel genom tvångsmässig kontroll av partnern. Det är ett sätt att skaffa konkreta bevis – vilket är nödvändigt för att få en missbrukare att erkänna och sedan komma i behandling. Men det håller också ångesten stången: bara de får veta tror de att de får koll på läget. Men det är inte de anhöriga som ska lösa problemet. De behöver släppa taget.
5. Hur mår de anhöriga när de kommer till kliniken?
– De flesta har misshushållat med sina kroppar både vad gäller mat, motion och vila. En del har gått in i depressioner. De har varit för utmattade för att ägna sig åt några intressen, och en del har haft jobbet som enda frizon. De behöver börja med små, små steg till självomsorg. Ju mer tid de lägger ned på sig själva, desto mindre tid får de över för att kontrollera partnern. När de släpper kontrollen får han ta mer ansvar för relationen.
6. Vad är bästa hjälpen för att stoppa den som är sexberoende?
– Utan negativa konsekvenser blir det ingen förändring, så kvinnan kan göra det möjligt för mannen att utveckla sin beroendesjukdom. Så länge han får fly kan sjukdomen frodas. Helst ska man verkligen stå fast vid att inte orka. Alltför ofta blir den enda verksamma gränsdragningen att kvinnan blivit så djupt utmattad att han verkligen riskerar att förlora henne. Då söker han hjälp.
7. Är det möjligt att reparera förhållandet?
– Ja, det finns ofta en underliggande värme, kärlek och respekt mellan parterna. Men de behöver bygga en helt ny grund, och då måste kvinnan få veta hela sanningen Ofta har hon bara sett toppen av ett isberg. Kvinnor som stannar kan sedan göra skillnad på person och beteende och förstår att det inte är den egentliga mannen som blivit beroende av sex. Det är en form av galenskap.









