- Jag tycker att det vore fel att ta bort vårdnadsbidraget. Det skulle minska den valfrihet man har som förälder, säger Solveig Alvik.
När vi möter henne i hemmet i Kolsås, utanför Oslo, är hennes man Sverre på tjänsteresa i Schweiz. Själv har hon tagit ledigt ett år utan lön från jobbet som kvalitetsledare på ett reningsverk och är hemma med dottern Sigrid, som är fyra år och tvillingparet Vegard och Eirik, som just fyllt ett år. Äldste sonen Håvard, sju år, har redan gett sig av till skolan.
För Sverre och Solveig Alvik var det ingen självklarhet att välja ”kontantstötte” som bidraget kallas i Norge.
– Jag var väldigt nöjd med att kunna lämna mitt första barn på daghemmet. Jag var mer rastlös då och ville tillbaka till jobbet så fort som möjligt. Att vi sedan fick tvillingar gjorde att den bästa lösningen var att jag stannade hemma med dem.
Vegard och Eirik är inte enäggade och har redan mycket olika personligheter.
- Vegard är väldigt öppen. Jag skulle kunna lämna honom på dagis i morgon och han skulle le mot alla. Eirik är mycket mer ängstlig, säger Solveig.
Det norska vårdnadsbidraget är i dag på 3 300 norska kronor, vilket motsvarar 3 900 svenska kronor per månad och barn som är ett till tre år. Om föräldrarna vill kan de tidvis ha barnet på dagis och bara få en del av bidraget.
Kritiken mot vårdnadsbidraget handlar om två olika frågor. Bidraget kostade den norska staten 2,6 miljarder norska kronor 2006. Det delades då ut till 53 000 barn. Arbeiderpartiet och Sosialistisk Venstre anser att pengarna borde användas till att bygga flera daghem i stället.
Den andra frågan är om vårdnadsbidraget motverkar integrationen. Invandrarbarn får i högre utsträckning vårdnadsbidraget än barn med föräldrar födda i Norge. 78 procent av barnen till icke-västliga invandrarföräldrar får vårdnadsbidrag, enligt den statistiska centralbyrån.
Det finns också stora regionala skillnader. I södra och västra Norge är vårdnadsbidraget mest populärt. I vissa kommuner väljer 90 procent av föräldrarna det. Att det byggts flera daghem har gjort att andelen med barn med norskfödda föräldrar som får vårdnadsbidrag minskat.
Ser man till alla barn i Norge var det 74 procent av barnen som fick vårdnadsbidrag 1999, medan talet sjunkit till 62 procent 2004.
Den politiska debatten omkring vårdnadsbidraget har även påverkat Solveig Alvik.
- Det finns en press på att man ska tillbaka till jobbet så fort som möjligt. På min arbetsplats har jag bara rätt att vara ledig i ett år, utöver föräldraledigheten.
Hade Solveig jobbat 70 procent hade familjen haft 4 000 norska kronor mer i månaden.
