Massage, akupunktur, naturläkemedel och kiropraktik är olika former av behandlingar som blir allt vanligare.
Intresset för komplementär medicin, även kallad alternativ medicin, har ökat de senaste åren.
Enligt en enkät som genomfördes på uppdrag av Stockholms läns landsting för fyra år sedan uppgav 49 procent av alla stockholmare att de använde alternativ medicin.
Cirka 77 procent tyckte att det var viktigt med ökad samverkan mellan traditionell och alternativ medicin.

Miljöpartiet har länge drivit frågan i landstinget och i tisdags beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet att ett tvåårigt projekt ska genomföras.
- Målet är att knyta mer av komplementär medicin till den vanliga hälso- och sjukvården. I dag hamnar många patienter i kläm mellan de båda, säger miljöpartisten Lena-Maj Anding som blir ordförande i projektets politiska styrgrupp.
Enligt henne vågar många patienter inte berätta för sin doktor att de vänt sig till komplementärmedicinen.
- Vi måste få bort fördomarna från båda håll. Tanken är att
de två parterna ska känna till varandra, kunna ringa och samverka för patientens bästa.

Lena-Maj Anding vill i framtiden se hälsocenter där patienten ska kunna träffa allmänläkare och sjuksköterskor, men även ta del av komplementära behandlingsmetoder.
Hon får medhåll av läkaren Theo Wikström som tidigare arbetat som distriktsläkare i Stockholm. Numera har han en egen mottagning med inriktning på naturläkemedel och livsstilsfrågor och sitter i styrelsen för Svensk läkarförening för komplementär medicin.
- I dag finns en helt annan positiv anda och ett intresse för komplementär medicin än tidigare. Många sjukdomar hänger ihop med vår livsstil och i förebyggande syfte har den komplementära medicinen en viktig roll, säger Theo Wikström som tycker att vården ordinerar alldeles för mycket läkemedel.

En enkät, som landstinget skickade ut i september till 869 allmänläkare inom Stockholms län, visar att få läkare själva prövat alternativa behandlingsmetoder. Men av de 51 procent som svarade på enkäten ville 41
procent att samarbetet ska öka. Cirka 38 procent tyckte att det ska vara oförändrat medan 4 procent ansåg att det ska minska.

Familjeläkaren Göran Sjönell tillhör de läkare som är skeptiska.
- Människor kan ägna sig åt alternativ medicin så länge de inte tar skada. Men jag kommer aldrig att skriva under på att de blir bra. Så länge det inte finns tillräcklig forskning som visar det är det min uppgift att vara gränsvakt.
Han är ”mycket negativ” till landstingets projekt.
- Det är oansvarigt och slöseri med skattebetalarnas pengar. I första hand borde de gå till bassjukvården där det finns stora problem.

Mycket av kritiken som riktas mot komplementär medicin handlar om kontrollen av utövarna.
I våras fick Helena Starup, generaldirektör på Statens institut för särskilt utbildningsstöd, regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till nationellt register.
I dag presenterar hon förslaget på vilka krav som bör uppfyllas för att en utövare ska registreras.
- Det har inte varit helt lätt eftersom det är en
rätt heterogen grupp. Men tanken är att registret ska öka säkerheten.