Sex mammor med lika många bebisar rullar in på en barnavårdscentral. Det är föräldraträff för förstföderskor med idel leende småttingar. På schemat står bebismassage, men också en allvarlig punkt: Vad gör man när bebisen bara skriker?

Linda Wågman och Anna Herngren.
– Kom ihåg att aldrig skaka ert barn, säger Anna Herngren, som är barnsjuksköterska på Ekens BVC på Södermalm.

Det är en mening som föräldrarna här har hört förr. Sedan fyra år tillbaka satsar landstinget hårt på att med information motverka skakvåld mot barn, mest känt under det engelskspråkiga namnet shaken baby syndrome. ”Mental vaccination” som modellen kallas, är mest omfattande i södra Stockholm.

Informationen ges redan under föräldrautbildningar på mödravårdscentralen, repeteras på BB och följs sedan upp av barnavårdscentralen.

Bakgrunden är dyster. Varje år beräknas enbart Astrid Lindgrens barnsjukhus få in 10–12 spädbarn för vård på grund av skakvåld, efter att föräldrar i desperation över skrikande bebisar tar till besinningslösa ”vyschningar”.

– I kontakten med vården brukar föräldrarna ofta skylla på att barnet har ramlat ner från skötbordet, berättar Björn Tingberg, som är specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus och håller personalutbildningar om shaken baby.

–Det är dock inga vanliga vyschningar som ger Shaken baby syndrome, utan mycket häftiga rörelser som bara en helt desperat förälder kan ta till.

Någon säker svensk statistik på skakvåld mot barn finns inte, men enligt en kanadensisk studie handlar det om cirka 30 fall per 100000 spädbarn. Därtill kommer mörkertalet. Av de spädbarn som får diagnosen har majoriteten hjärnskador för livet. En femtedel dör.

Enligt Stockholmsmodellen ska föräldrarna alltså få information tre gånger – på MVC, BB och via BVC.

–Vill man förebygga barnmisshandel, behövs föräldrautbildning. Vår slutrapport visar att vi i Stockholm kunde ändra föräldrarnas attityder, säger professor Olof Flodmark, som är ansvarig för den studie som har följt informationsprogrammet för att förebygga skakvåldet mot bebisar.

Av slutrapporten framgår att bara 30 procent av föräldrarna i en kontrollgrupp i Uppsala län kände sig informerade om riskerna med att skaka barn. Motsvarande siffra i mindre kunskapsrika regioner än Uppsala bedöms vara ännu lägre. Inom försöksområdet i södra Stockholm kände däremot hela 90 procent till riskerna med skakvåld.

10–12

barn med skakskador kommer varje år till Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Expertgruppen som leddes från Karolinska universitetssjukhuset har lämnat över rapporten om den särskilda Stockholmsmodellen till regeringen. Nu ligger frågan på barnministern Maria Larssons (KD) bord.

Rekommendationen är att Sverige ska införa ett riksomfattande inslag i föräldrautbildningen. I USA, som leder forskningen om skakvåld, har flera delstater till och med lagstiftat om information till blivande föräldrar.

– När det hela tiden kommer nya fall av shaken baby, och när nya rättsprocesser om barnmisshandel visar att föräldrarna inte har varit informerade, så växer ju detta till en riksfråga, hävdar Gunilla Tegern, som är barnforskare vid Linköpings universitet och medförfattare till rapporten.

–Något måste göras när föräldrar i stora delar av Sverige är underinformerade, säger hon.

Barnminister Maria Larsson har ännu inte tagit ställning i frågan, men Göran Holmström, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, ser ett val mellan två vägar:

–Antingen kan Socialstyrelsen ge ut nya regler, eller alla landsting ta ett mer aktivt ansvar än i dag.

I föräldragruppen på Ekens BVC bekräftar de flesta föräldrarna att de har fått god information om riskerna. När barn skakas är det ofta av en förälder – vanligast pappan – som inte har klarat av att höra sitt barn bara skrika och skrika.

–Man får respekt för att man som förälder förr eller senare kan känna desperation, även om just jag har varit förskonad, säger Hilda Carlsson, mamma till Birger Emanuel som föddes i våras.

En annan mamma berättar att hon kände sig mycket frustrerad efter en hel natts skrik.

– Då sa jag till sist ”håll käften”.

Barnsjuksköterskan Anna Herngren konstaterar att andra- och tredjebarnsföräldrarna är mer öppna än förstabarnsföräldrarna med att alla föräldrar faktiskt kan hamna i en situation där de känner desperation. Tipset är att i värsta fall lägga ner bebisen i spjälsängen och avlägsna sig, säger Anna Herngren:

–Ring en släkting eller knacka på hos grannen.