En tredjedel av patienterna har för höga värden av farligt kolesterol och för högt blodtryck och nästan 60 procent rör på sig för lite ett år efter infarkten. Enligt rapporten beror det på brister i medicineringen och de fysiska aktivitetsprogram som vården ska erbjuda.
Många sjukhus erbjuder inte alls några program för att förbättra patienters kost, motion eller hjälpa dem att sluta röka, enligt Hjärt-Lungfonden. Det är allvarligt att inte fler sjukhus arbetar mer med eftervården, tycker Ulrica Klettner, informationschef på Hjärt-Lungfonden.
- Eftervården har inte alls förbättrats lika mycket som den akuta vården. Den akuta vården har man jobbat med mer. Det här är nästa steg att också förbättra vården efter en hjärtinfarkt.
Det finns flera tänkbara förklaringar till att många sjukhus är dåliga på att erbjuda eftervård, tror professor Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
- Dels görs mycket omorganisationer i svensk sjukvård och sekundärpreventionen kan riskera att ta stryk av det. Det kan också vara oklart vem som har ansvaret för eftervården och hur fall rapporteras över från sjukhus till primärvård. Det ligger dessutom stora sparbeting på sjukvården, vilket gör att eftervården riskerar att komma i kläm, säger han.
Sjukhusen bör nu undersöka var flaskhalsarna i vården finns, anser han:
- Särskilt sjukhus med dåliga resultat bör titta på orsakerna till detta.
Resultaten skiljer sig stort mellan länen. Exempelvis varierar andelen patienter som inte når målvärdet för blodtrycket från 19 procent i Södermanland till 67 procent i Västmanland, enligt Hjärt-Lungfonden. Bland de län som i minst utsträckning når målen för fysisk aktivitet finns Skåne, Halland och Uppsala.
