”Vi känner oss inlåsta, ensamma och krossade.” ”De skiter ju i oss, de vill ju bara jobba här för att få pengar.” ”När man kommer till HVB lär man sig så mycket grejor som man aldrig kunnat förut. Jag har lärt mig så sjuka grejor av andra ungdomar (...) Alltså kriminella saker.” ”Jag har varit här i ett år, och det är ingen jävla behandling alltså.”

Så beskriver några barn och tonåringar sin vardag på HVB-hem, hem för vård eller boende. Det är institutioner för unga som hamnat i exempelvis kriminalitet eller missbruk. Deras vittnesmål återfinns i en rapport från Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, som betecknar läget som ”allvarligt”.

Även Skolinspektionen, Socialstyrelsen och en statlig utredning har pekat på brister i vården för omhändertagna unga. Sollentunas kommunalråd Lennart Gabrielsson (FP), som ingår i Folkpartiets ledning, är inte tillfreds med situationen.

– Det här duger inte. De här barnen kostar ungefär 9 miljarder kronor för samhället, och vi får absolut inte det resultat som vi måste ha.

Han är ordförande för den arbetsgrupp som, inför landsmötet i oktober, ska utforma Folkpartiets framtida socialpolitik. Ett förslag, som även partistyrelsen nu ställt sig bakom, är att HVB-hem och familjehem med goda resultat ska få bonus.

– Vi måste våga tänka nytt. De familjer och HVB-hem som gör ett bättre jobb, genom att se till att skolresultaten funkar, att ungarna är drogfria, att de inte rymmer och inte ingår i kriminalitet, ska kunna få en högre ersättning, förklarar Lennart Gabrielsson.

Vi känner oss inlåsta, ensamma och krossade

Ung boende på HVB-hem

”Ekonomiska styrmedel och ekonomiska stimulanser har i sjukvården och andra verksamheter visat sig verkningsfulla för att utveckla kvalitet och nå bättre resultat”, skriver arbetsgruppen i sitt förslag som SvD tagit del av. Nu vill FP-ledningen införa morötter även i den sociala barn- och ungdomsvården. Att nå individuella, mätbara mål ska ge extra pengar till dem som driver hemmen, förklarar Lennart Gabrielsson.

– Näringslivet är ju nedlusat med bonusar, och sjukvården har sina kömiljarder. Varför ska vi inte använda ekonomiska incitament inom socialpolitiken? Det här handlar om det kanske viktigaste området, nämligen att se till att våra ungdomar inte hamnar snett.

Hur mycket bonus ska man kunna få?

– Där har vi inte landat än. Det viktigaste är att vi ger signalen att vi är beredda att lägga in mer resurser ekonomiskt, för att få ett bättre resultat, säger Lennart Gabrielsson.

Forskaren Per Arvidsson har vid Handelshögskolan lagt fram en avhandling om effekten av bonussystem. Där tittade han bland annat på införandet av ett bonussystem i vården, vid en dagkirurgisk avdelning. Han tror att bonus till personalen kan bidra till att förbättra verksamheten på HVB-hem och familjehem.

Men hans forskning visar att kvaliteten vid verksamheter ofta höjs bara ledningen sätter upp tydliga mål, följer upp om målen har nåtts och återkopplar till personalen. Sedan behövs alltså inte en ekonomisk ersättning.

– Ekonomiska incitament är inte att förakta, men det finns också andra sätt. Det är mycket en ledarskapsfråga, säger Per Arvidsson.

Det kan till och med motverka sitt syfte att locka med pengar, eftersom det kan tränga undan genuin drivkraft, förklarar han.

– Motivationen fångar man inte alltid med pengar. Den fångar man med olika sorters stöd och uppmärksamhet.

Enligt Per Arvidsson är utmaningen när det gäller bonussystem inom vården att hitta rätt faktorer att mäta.

– I vården går det inte att använda ekonomiska mål.

Lenita Granlund är avtalssekreterare på fackförbundet Kommunal, som representerar kommunanställd HVB-personal. Hon tror inte att ett bonussystem är rätt sätt att komma till rätta med bristerna på HVB-hem.

– Ska man åtgärda dem ska man satsa på mer personal, så att de får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb.