Läkaresällskapets etiska delegation vill ha en översyn av lagen för att möjliggöra denna nya praxis.
–Tanken är att skapa fler möjligheter till organdonation där patienten i förväg samtyckt till detta. Efter omfattande diskussioner i läkarkåren har vi kommit fram till en positiv inställning till denna så kallade donationsförberedande behandling av döende patienter, säger Ingemar Engström som är ordförande i Läkaresällskapets etiska delegation.
Behovet av nya organ för transplantation är rekordstort just nu. Trots att svenskar i allmänhet är positiva till organdonation är klyftan mellan behov och tillgång större än någonsin. Läkarna söker därför efter nya möjligheter att rädda organ för transplantation i tid.
Frågan är kontroversiell och har länge debatterats bland intensivvårdsläkare, neurologer och transplantationskirurger. Det kontroversiella är att fortsätta med livsuppehållande vård i fall där läkarna annars skulle ha avbrutit behandlingen för att den inte längre är till gagn för patienten. Alltså när alla chanser till överlevnad bedöms vara ute och behandlingen inte heller har någon symtomlindrande funktion för patienten.
Det handlar om svårt hjärnskadade, till exempel efter en stroke eller en trafikolycka. Som hälso- och sjukvårdslagen ser ut idag finns inget stöd för att fortsätta behandlingen enbart för att bevara organ för transplantation innan patienten är hjärndöd. Läkarna får heller inte undersöka inställningen till donation innan patienten avlidit.
Nu vill alltså läkarna att det ska bli möjligt att fortsätta med intensivvården, ett dygn eller två, i avvaktan på att en hjärninfarkt ska inträffa. Det skulle innebära att fler organ räddades för transplantation än vad som sker idag. Hur många fler det kan handla om är dock oklart.
Redan nu finns sjukhus som tillämpar denna praxis, men det är inte tillåtet enligt lag och det finns heller ingen nationell konsensus på området. Socialstyrelsen har också hittills sagt nej till att hålla en patient vid liv för en annan patients skull.
Läkaresällskapets etiska delegation vill nu ha en översyn av Hälso- och sjukvårdslagen och nya regler för samtycke som gör det möjligt att ta reda på patientens inställning till donation innan han eller hon avlidit.
–Idag finns stora oklarheter på det här området, ett vakuum i lagstiftningen som måste regleras, säger Kristina Söderlind-Rutberg, intensivvårdsläkare och regionalt ansvarig för donationerna i Sydöstra sjukvårdsdistriktet.
Som tidigare verksam inom intensivvården har hon själv upplevt problematiken.
–Möjligheter går förlorade därför att vi inte vet hur vi ska tolka lagstiftningen på området, säger hon.
Sjukvårdsminister Göran Hägglund (KD) är, enligt pressekreteraren Petra Kjellarson, fortsatt negativ till att frågan utreds, med hänvisning till att en människa ska vårdas för sin egen skull, inte som reservdelslager åt andra.
Andra metoder för att öka tillgången till organ är att tillåta donation efter hjärtstillestånd, det vill säga när hjärtat definitivt slutat slå.
Det är redan en realitet i flera länder däribland Kanada, England, Frankrike och Spanien. Erfarenheterna hittills visar på en fyrdubbling av tillgången på njurar sedan detta kriterium infördes. Även denna fråga vill Läkaresällskapets etiska delegation ha prövad i en utredning.
