Var tredje vill sänka skatten

Sedan i början av 1990-talet har SvD vid flera tillfällen låtit Sifo pejla om väljarna är för eller emot en sänkning av skatterna. Frågan ställs med förbehållet att sänkningen även innebär att pengar dras in från exempelvis skolan och sjukvården.

I den nya mätningen, som gjordes mellan den 21 och 24 februari, svarar 37 procent av väljarna att de är för en skattesänkning. 52 procent är emot och 11 procent vet inte.
Bilden som träder fram är att intresset för att sänka skatten är mycket lågt när ekonomin är i kris och när det är problem inom de offentliga verksamheterna.
Under krisåret 1994 var det bara tolv procent som ville ha sänkta skatter. Två år senare, när saneringen av ekonomin slog som hårdast mot den offentliga sektorn, var det 21 procent som kunde tänka sig skattesänkningar.

1991, året då de borgerliga partierna ryckte åt sig regeringsmakten, var väljarnas inställning som mest positiv till att få ner skatterna. 41 procent ville det mot 45 procent, som inte kunde tänka sig sänkta skatter.
SvD:s
senaste Sifo-mätning visar alltså att stödet för att sänka skatten nu är nästan lika stort som 1991.
- Skattefrågan är tydligen inte död. Den nuvarande attityden verkar ligga nära den som fanns 1991 och stödet för det aktuella skattetrycket är inte lika oreserverat som under mitten av 1990-talet, säger Toivo Sjörén, chef för opinionsundersökningarna på Sifo.

Män är betydligt mer välvilligt inställda till att få ner skatterna än kvinnorna. 46 procent av männen är för sänkta skatter medan 44 procent är emot. Bland kvinnorna är det bara var fjärde, 28 procent, som vill sänka skatterna, medan 59 procent säger nej.
Inställningen till sänkta skatter är också mer positiv bland privatanställda än offentligt anställda. I Stockholm och Malmö är önskan som störst att få lägre skatter medan den är minst i norra Sverige och i Göteborg.
Partisympatierna har ett starkt samband med hur människor ser på skatteuttaget. Inom det rödgröna blocket vill drygt två av tio ha sänkta skatter, trots att det skulle drabba
omsorgen och skolan. Omkring sju av tio är emot en sänkning.

Inom det borgerliga blocket spretar det åt olika håll. Bland moderaterna vill 62 procent ha lägre skatter medan 30 procent är emot.
Inom centern vill bara en av tre ha lägre skatter, resten säger nej. Inom folkpartiet finns en övervikt för dem som vill sänka skatterna medan en majoritet av kristdemokraterna säger nej.
I dagsläget handlar den politiska debatten mest om höjda skatter eller skattestopp.
Statsminister Göran Persson och finansminister Pär Nuder menar att det blir nödvändigt med höjda skatter för att på sikt klara välfärden. De tror också att det finns en acceptans bland svenska folket för att ta ut mer skatt. Men SvD:s Sifo-mätning visar att frågan inte är så enkel.

- För vissa kan det naturligtvis framstå som att det finns utrymme att sänka skatterna, men ganska snart kommer det stå klart att det inte bara krävs ett oföränd- rat skatteuttag för att klara den offentliga sektorn. Det kommer snart ökande kostnadskrav som bara kan
klaras med höjda skatter, säger Anne-Marie Lindgren, chef för socialdemokraternas tankesmedja Idé & Tendens.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar