Valkampanjen har gått in i sitt slutskede. I Stockholms innerstad sitter valaffischerna på överallt. Men intresset bland tänkbara väljare är inte det största. Många av flygbladen kastas direkt på marken. På valaffischen syns Anna Maria Corazza Bildt som vill bli ny moderat parlamentariker i Bryssel.
Foto: Staffan Löwstedt
I SvD/Sifos mätning av partisympatierna inför EU-parlamentsvalet blir Socialdemokraterna största parti med 31,9 procent, Moderaterna blir näst störst med 23,9 procent. Det är i princip samma nivåer som gällde förra veckan. Inga förändringar i undersökningen är statistiskt säkerställda.
I den aktuella undersökningen kan en tredjedel av de tillfrågade inte ange något parti som de tänker rösta på. Ungefär så ser det ut i de olika institutens mätningar som nu duggar tätt. Den stora andelen osäkra väljare i kombination med svårigheten att förutsäga valdeltagandet gör att resultaten i EU-mätningarna blir betydligt mer osäkra än i traditionella partisympatiundersökningar.
– Det är en massa människor som säger att de ska rösta som inte gör det och tvärtom. Då blir allt väldigt mycket osäkrare, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Han påpekar också att beteendet som gäller i riksdagsval inte gäller i valet till EU-parlamentet, till exempel väger inte faktorer som klass och partiidentifikation lika tungt på valdagen som i ett riksdagsval.
– Människor känner sig friare att rösta lite som de vill. Men när de svarar på undersökningarna tror vi att de svarar som om det är en vanlig allmän partisympatimätning.
Sifos undersökningsledare Toivo Sjörén understryker att man inte kan dra några slutsatser om valdeltagandet utifrån att en tredjedel säger att de inte vet vilket parti de ska rösta på.
– Det betyder inte att 66 procent tänker gå och rösta, konstaterar han, och påpekar att andelen osäkra väljare brukar vara runt 10 procent två veckor före ett riksdagsval.
Mikael Gilljam menar att det är ”nästan omöjligt” att skatta resultatet exakt rätt för ett enskilt parti i en enskild undersökning. Men däremot kan man över tid se trender. Till exempel så har Piratpartiet en uppåtgående kurva i de tre undersökningar Sifo gjort för SvD. Det gäller även för Folkpartiet. Moderaterna däremot har en nedåtgående kurva sett över tiden.
Piratpartiet har starkast stöd bland män som är 18-29 år. I den ungdomsgruppen saknar, enligt Toivo Sjörén, ungefär en fjärdedel fast telefon. I hela befolkningen är de runt tio procent som bara har mobiltelefon. Eftersom Sifo i sitt urval använder sig av personer med fasta abonnemang fångar man inte dem utan.
– Där är en felkälla, men när vi har gjort experiment så skiljer sig, generellt sett, inte den gruppen åt från den med fasta telefoner. Ungdomar representeras rätt bra ändå. Men unga har totalt sett en stor osäkerhet, så det kan svänga hur mycket som helst de här sista dagarna.
Toivo Sjörén menar att det överhuvud taget kan svänga ordentligt de veckor som är kvar fram till valet. Han jämför med Junilistans framgång senaste EU-valet. Då blev partiets valresultat betydligt högre än vad som framgick av opinionsmätningarna.
– Då var det väldigt mycket sena valbeslut och det kan det nog bli i år igen.
Även om resultaten är osäkra tycker Mikael Gilljam att mätningarna ändå har ett värde.
– Det är väl bra att det finns mätningar därför att då fattar människor att det är val. Det höjer temperaturen. Det blir mer spännande och roligt och vi börjar diskutera politik och sätter oss in i EU-frågor.
