Det finns elever som skolkar för att de läser till ett svårt prov eller som inte går till skolan på grund av skolfobi eller andra psykiska bekymmer. Men de flesta skolkare har en mängd olika problem: De är mer kriminella än genomsnittet, de röker och dricker oftare och de har sämre kontakt med sina föräldrar och lärare. Deras betyg är sämre och de fuskar oftare på proven. Killar och tjejer skolkar ungefär lika mycket.
Det visar rapporten ”Elever på vift - vilka är skolkarna?” från Stockholms Forsknings- och utvecklingsenhet, FoU, som bygger på nästan 10 000 enkätfrågor till niondeklassare och elever i årskurs två i gymnasiet.
- Skolk är den enskilt viktigaste indikatorn på att ungdomar hoppar av i förtid. Det i sin tur leder oftast till sämre utbildning, arbetslöshet och andra sociala problem. Därför är det så viktigt att skolan direkt reagerar och involverar föräldrarna, säger forskningsledaren Knut Sundell.

Enkätfrågorna har ställts till elever på lektionstid, så det är rimligt att anta att en del av
skolkarna var frånvarande och därför inte svarade på frågorna.
- Därför är siffrorna troligen en underskattning av problemen, säger Knut Sundell.
Jan Björklund, (fp), oppositionsborgarråd och skolpolitisk talesperson, tycker att skolk ska skrivas in i betyget och upprepat skolk ska leda till indraget studiebidrag för gymnasieelever. Först när eleven är närvarande kan stödundervisning sättas in.
- Jag menar att skolan måste ta i med tuffa tag mot de här eleverna och visa att skolk är helt oacceptabelt, säger han.

Stockholms skolborgarråd Erik Nilsson (s) tror inte på straffåtgärder. I stället ska skolpersonalen direkt kontakta föräldrarna och kalla till elevvårdskonferens, säger han.
- Att skriva in skolk i betyget är inte att möta eleven när problemen uppstår. Det är att straffa ut en elev inför en framtida arbetsgivare. I stället för straff bör eleven få ett omedelbart stöd.