Sifo har på uppdrag av SvD frågat 1 000 svenskar om de skulle köpa hushållsnära tjänster som städning, om det kostade som mest 155 kronor i timmen? Svaret:
24 procent skulle göra det.
70 procent skulle inte göra det.
”6 procent är tveksamma eller vet inte om de skulle göra det.

Frågan är högintressant mot bakgrund av maktskiftet i svensk politik. Den borgerliga alliansen har gjort stor sak av frågan och är överens om att införa en skattelättnad på hushållsnära tjänster som städning, tvätt och trädgårdsskötsel. Tanken är att städföretagen skulle få halverad skatt och det skulle för kunden innebära att priset dras ner till hälften.

I praktiken innebär det att en städtimme skulle kosta mellan 135 och 155 kronor mot det nuvarande priset som ligger runt 300 kronor i timmen. Så länge det handlar om ”vita” tjänster vill säga. De hushåll som köper tjänster ”svart” betalar i storleksordningen 70 till 90 kronor i timmen.
I de borgerliga regeringsförhandlingarna är man inte klar med exakt hur skatteavdraget
ska utformas. Men ambitionen från centern, som driver på hårdast, är att skattelättnaden för företagen ska införas redan vid årsskiftet. Besked om hur det ska fungera kommer i det borgerliga budgetförslaget den 16 oktober.

SvD/Sifo-mätningen visar ingen särskilt stor skillnad mellan män och kvinnor när det gäller inställningen till de skattesubventionerade hushållstjänsterna. 25 procent kvinnor är intresserade jämfört med 23 procent av männen.
Däremot är nästan en tredjedel av svenskarna i åldern 30 till 49 år beredda att köpa städhjälp. Och intresset är extra starkt hos kvinnorna i den gruppen.

De högst utbildade, tjänstemän och egna företagare, är inte oväntat mest sugna på att utnyttja möjligheten att få städat i hemmet. Nästan varannan egen företagare tvekar inte att anlita hjälp.
Omvänt är det bara 13 procent av LO-medlemmarna som anser sig ha råd att någon gång köpa städhjälp. Och i norra Sverige är det bara var tionde som är lockade av erbjudandet, medan en tredjedel är det i Stockholmsområdet.

Bland moderata väljare är 46 procent intresserade. Bland centerväljarna kan 38 procent tänka sig att köpa hushållsnära tjänster, men bland socialdemokraterna är det bara 12 procent.
- Det här är helt enligt teorin. Jag är fascinerad över hur klockrent det stämmer, säger Ann- Marie Pålsson (m).
Det var hon som 1993 drog igång debatten om ”pigavdraget” i Almedalen.
- De som vill köpa dessa tjänster är de som har knappt om tid, framför allt unga familjer med barn. Alla studier visar att det är den gruppen som har den största sammanlagda arbetsbördan när man också räknar in hemarbetet. Sedan är det självklart att intresset är större i de expansiva områdena där inkomsterna är högst. Huruvida du vill köpa de här tjänsterna beror ju på din egen alternativkostnad. Tjänar du lite är det egna priset på tid mindre, och då städar du hellre själv, slår hon fast.

Inte heller Nalin Pekgul, ordförande för s-kvinnorna, är förvånad.
- De som vill ha städhjälp har alltid råd med det oavsett vad det
kostar. Här handlar det om att högeralliansen vill använda våra gemensamma pengar och ge bidrag till sina egna väljare.
Men för de allra flesta är städhjälpen alldeles för dyr i vilket fall som helst, menar Nalin Pekgul. Hon tror inte att den svarta marknaden kommer att minska och ersättas av vita städjobb.
- Det viktigaste för hårt ansatta barnfamiljer är en bra förskola och en individualiserad och något förlängd föräldraledighet, säger hon.