Annie Olsson, med sönerna Joakim och Tim, tycker det är svårt att beräkna rätt mängd när hon lagar mat. Spagetti, potatis och ris slängs ofta.
–Det är så svårt att beräkna rätt mängd. Jag tror aldrig att jag har gjort för lite mat, tvärtom brukar det bli över och man slänger, säger mamma Annie Olsson.
Ändå tycker hon att familjen, som består av två vuxna och två små barn, blivit bättre på att planera inköpen sedan de flyttade in i villan i Tullinge i februari i år. Här har de nära till stormarknader som Ica Maxi och Willys, och där görs även de flesta inköpen.
–När vi bodde i stan slängde vi kanske en fjärdedel av allt vi handlade. Där var det så enkelt att bara gå ut och handla nytt när man behövde, säger Annie Olsson som är mammaledig och hemma med båda sönerna, Joakim, 9 månader, och treårige Tim.
Det är inte bara miljön, utan även våra egna plånböcker som blir lidande av att vi slänger mat i soporna, visar efterforskningar som Skandiabankens privatekonom Annika Creutzer gjort.
–En genomsnittlig barnfamilj kastar bort mat för 8000 kronor per år. Barnfamiljerna kastar en fjärdedel av vad de handlar hem, säger Annika Creutzer.
Även om mer forskning behövs för att få en exakt siffra på slöseriet menar hon att det helt klart handlar om väldigt mycket pengar som åker i soporna.
Det kanske tydligaste exemplet är all julmat som blir över och som vi rynkar på näsan åt efter några dagar. Det skulle bli billigare att gå ner på Söderhallarna och köpa exakt så mycket som behövs av några riktiga kvalitetsvaror, påpekar Annika Creutzer.
Men problemet finns även i vardagen och en viktig orsak är att vi handlar hem för mycket mat som vi inte hinner äta upp innan den blir dålig. Det är lätt att dras med av rabatterbjudanden på några ören för den som handlar två varor istället för en.
–Att riva sönder sedlar tycker alla känns fel, men att slänga bort mat går tydligen bra. Vi skulle behöva mer diskussion kring att vi slänger så mycket. Ta en sån sak som att det ges ut hundratals kokböcker i det här landet, men att knappast någon lär ut hur man tar vara på resterna som finns i kylskåpet, säger Annika Creutzer.
En rapport från Konsumentverket har visat att en familj som handlar planerat i en innerstadsbutik kommer billigare undan än den familj som veckohandlar i en stormarknad. En orsak är att vi köper mer och i större förpackningar från stormarknaden så att maten hinner bli gammal.
Men den bilden stämmer alltså inte riktigt på familjen Olsson-Tjernlund.
–Jag försöker tänka på vad jag köper och inte bara ta med någonting för att det är billigt. Men ofta köper vi förstås storpack, en del varor finns ju nästan bara i storpack, festis till exempel, säger Annie Olsson.
Förutom ris, pasta och potatis är det mest barnens mat som av en eller annan anledning hamnar i soporna.
–Det som inte är så jättepoppis hos barnen lämnar de ofta kvar på tallriken och det slänger vi. Det blir en del, berättar Annie Olsson.
Frukt och grönsaker är andra livsmedel som ofta åker i soporna.
–Det handlar väl om att man är dålig på att förvara dem på rätt sätt. Och ibland handlar man hem saker för att man tänkt laga någonting speciellt, men så glömmer man bort det och måste slänga det man köpte, tillägger hon.
Ekonomiskt har familjen också märkt av att mindre mat slängs.
–Matkostnaderna har gått ner. Jag tror inte att det bara beror på att vi handlar mer på stormarknader, utan att vi är bättre på att använda det vi köper hem. Det är lättare när man bor härute än i stan.
De nyblivna husägarna tänker sig i framtiden att starta en kompost för sitt matavfall.
–På så sätt skulle man ju få någonting tillbaka för allt det man slänger, säger hon.
Henrik Ennart
08-13 56 29, henrik.ennart@svd.se
Ann-Louise Larsson
08-13 50 00, ann-louise.larsson@svd.se








