Skolverket ser ett mycket tydligt samband mellan elevernas provresultat och den typ av familj de kommer från. Bland dem med lågutbildade föräldrar var andelen underkända så hög som 38,7 procent.
Pojkarna klarade i något högre utsträckning nivån för godkänt.
”Dåliga matematikresultat är dåliga nyheter både för enskilda elever och för Sverige som kunskapsnation”, kommenterar Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Skolverket har tidigare föreslagit en mycket bred satsning på vidareutbildning av lärare i matematik. Regeringen avsatte i budgetpropositionen också 800 miljoner kronor till sådan fortbildning 2012-2015. Skolverket kalkylerade kostnaden till totalt 1,3 miljarder. Tanken är att lärarna ska lära sig mer om didaktik, det vill säga hur man bäst lär ut.
Betydligt bättre gick det i det nationella provet i svenska, där så gott som alla (97,3 procent) hade godkänt eller bättre. I engelska fick 96,7 procent minst godkänt resultat och i de naturorienterande ämnena 89,7 procent.
Närmare 40 procent av de utlandsfödda eleverna har för dåliga betyg i nian för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet. Andelen har ökat kraftigt de senaste åtta åren. Tidigare rörde det sig om 25 procent, framgår av siffror Skolverket tagit fram för DN.
En orsak kan vara att fler skolor har färre elever som pratar svenska. En annan kan vara att barnen är äldre när de kommer och att de därför har färre skolår på sig för att klara målen.
