Göran Johansson, som kartlagt vanvården i fosterhemmen, föreslår att alla som utsatts för övergrepp, som i dag är preskriberade, under fosterhemsplaceringen bör få ersättning. I det ingår också finska krigsbarn, privat placerade barn och barn som fosterhemsplacerats efter 1980. I dag presenterades hans slutrapport.
Han är kritisk till att direktiven till upprättelseutredningen begränsades till att gälla dem som utsatts för övergrepp fram till 1980.
I hans utredning ingår 94 personer som är födda 1970 och senare som utsattes för övergrepp efter 1980 och som alltså inte kvalificerar sig för ersättning enligt den uppgörelse som regeringen och oppositionen kommit överens om.
Efter ett tre timmar långt möte i går kväll kom regeringen, representerad Maria Larsson (KD), överens med S, MP och V om att de vanvårdade fosterbarnen nu ska få 250 000 kronor i ersättning.
- Jag ser det som självklart att även den som efter 1980 har varit utsatt för vanvård ska få upprättelse. Det är samma vanvård för alla, säger Pernilla Forssell, 37 år från Uppsala.
Hon blev själv placerad i fosterhem 1979. Under flera år utsattes hon dels för misshandel av sin fostermamma - som senare dömdes för brottet - och sexuella övergrepp från en man i fosterfamiljens närhet. Det pågick ändå tills hon var 14 år, 1988.
- Jag vet att myndigheterna visste vad som hände. På ett barns sätt sade jag saker som att ”han är på mig”, säger hon.
Först i vuxen ålder berättade hon vad hon utsatts för.
- Det är inte förrän man själv blir förälder som man förstår. Jösses, hur kan man göra så mot ett barn? Då förstod jag hur sjukt det är, säger hon.
Också Socialstyrelsen pekade i sitt remissvar på det olyckliga i att låsa sig vid 1980 som en bortre gräns för ersättning. Myndigheten hänvisar till att det framgår av utredningen, som presenterar sitt slutbetänkande i eftermiddag, att det finns gärningar som inträffat efter 1980 och som är preskriberade, det vill säga inte går att kräva skadestånd för på annat sätt.
- Det är klart att Kristdemokraterna och Maria Larsson har varit pådrivande för att det skulle gå att göra utbetalningar. Men jag tycker att frågan förändrades av att det var möjligt att få bredare politiskt stöd, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.
Men när pengarna kan betalas ut är oklart. Först väntar en remissrunda och sedvanlig prövning av lagtexten.
Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska följa hur socialtjänsten använder sig av rapporteringsskyldigheten i lex Sarah och årligen rapporterar hur lagen används när det gäller barn- och ungdomsvården. Dessutom bör Socialstyrelsen granska kommunernas uppföljning av placeringar i familjehem och på institutioner.
