Bisfenol A, eller BPA, är en av världens vanligaste plastkemikalier och finns i allt från nappflaskor till skidor, möbler, kontaktlinser och tandproteser.
På senare år har det uppmärksammats att ämnet läcker från framför allt olika matbehållare, foder i konservburkar och nappflaskor. Mätningar i USA visar att mer än 95 procent av alla människor har BPA, som är en petroleumprodukt, i blodet.
Trots det har hälsoeffekterna hittills bara studerats på försöksråttor. Men nu har forskare vid universiteten i Yale och kanadensiska Guelph i Ontario för första gången undersökt vad som händer i hjärnan hos en närbesläktad art till människan, den afrikanska grönapan, när den utsätts för halter som tillåts i USA och är strax över nivån i EU.
Resultat: redan efter en månad upphörde synapsbildningen nästan helt i hjärnans pannlob och stora delar av hippocampus. Med andra ord skapades mycket få nya länkar mellan hjärncellerna.
Hämmad synapsbildning har tidigare kopplats till inlärningsvårigheter och sämre minne och humörsvängningar och anses även bidra till psykiska sjukdomar som alzheimer, schizofreni och depression.
Studien är finansierad av National institutes of health i USA och av det kanadensiska forskningsrådet, och slutsatserna rapporteras i den ansedda tidskriften PNAS.
– Det fanns en möjlighet att vi inte skulle se någon effekt alls. I stället blev svaret kategoriskt och mycket dramatiskt. Effektens styrka överraskade oss, säger en av författarna, professor Neil MacLusky vid universitetet i Guelph till SvD.
Han förklarar att det är första gången någon studerat effekten på hjärnan hos primater av kontinuerlig exponering av BPA i låga doser.
– Eftersom människor normalt får i sig mindre än den tillåtna dos som vi testat är det för tidigt att slå fast att människor skadas. Vad vi säkert vet är att säkerhetsmarginalen krympt avsevärt och att det nu är mycket angeläget med målinriktad forskning för att kunna sätta ett säkert gränsvärde, säger Neil MacLusky.
Karolinska institutet, KI, samordnar ett europeiskt forskarnätverk kring långsiktiga hormonella störningar av kemikalier.
Vid KI hänvisar man till nätverkets främste expert på BPA, Nicolas Olea som är professor vid universitetet i Granada.
– Det viktigaste med studien är att den visar att synapsbildningen upphörde nästan helt på primater, och vid doser som är relevanta för exponeringen av människor i västvärlden, säger Nicolas Olea till SvD.
Andra nya studier har också kommit med oroande resultat. En grupp i Cincinatti som studerat mänsklig vävnad fann att BPA, liksom i Yale-studien, blockerar receptorer för det kvinnliga könshormonet östrogen vilket påverkar insulinbalansen och kroppens immunförsvar.
Resultaten har publicerats i Environmental health perspectives online-upplaga.
Så sent som i somras förklarade EU:s livsmedelsmyndighet och dess amerikanska motsvarighet, att BPA är säkert vid dagens tillåtna doser. Samtidigt kom en rapport från National institutes of health, NIH, som tvärtom menade att det finns skäl till oro.
– De beslutande myndigheterna vill se stora studier på människor innan BPA stoppas, vilket inte är praktiskt och etiskt möjligt. Mot det står forskare på barnsjukdomar, miljöforskare och andra som menar att varningstecknen redan är överväldigande. Man måste förstå problemets dimensioner. Om vi har rätt så är konsekvenserna enorma, säger Nicolas Olea.
När EU:s gränsvärde förhandlades fram ville Sverige ha en större säkerhetsmarginal inom EU.
– Det finns en uppsjö av studier där man ser negativa effekter vid en nivå som är 500 gånger lägre än vad EU anser. De studierna har EU bara lagt åt sidan, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare vid Kemikalieinspektionen.
