STILLHET

DEL 7

En serie om vårt behov av djup inre ro.



Miljörörelsen har kört fast, menar somliga. Trots all vår kunskap om klimatförändringen, överutnyttjande av naturresurser och artutrotning lyckas vi inte ta itu med det överhängande hotet mot vår överlevnad, anser andra. Varför, undrar de. Gör den moderna, hektiska, livsstilen oss mer kortsiktiga, enfaldiga och egoistiska?

I Common Cause, Gemensam sak, som Anders Tivell och hans sambo Martha Thernsjö medverkat till att lansera i Sverige, har ett team av forskare inom psykologi också ställt sig frågan. De har analyserat en mängd forskningsdata om våra mänsk-liga värderingar och konstaterar att de yttre, ytligare, håller på att ta över på de inres bekostnad.

Vi har alla både yttre och inre värderingar. Till de yttre räknas till exempel framgång, prestige, utseende och makt. De är be-roende av belöningar och bekräftelse utifrån.

Till de inre, som visar sig ge mer tillfredsställelse, hör omsorg om andra, samhörighet med naturen, rättvisa och medkänsla. De inre värderingarna gör oss mer benägna att agera för miljön och universella frågor.

Anders Tivell och Martha Thernsjö frågade sig hur vi skulle hitta tillbaka till vårt naturliga sammanhang igen, om vi nu hamnat vilse. Kan vi genom att leva nära naturen, meditera i skog och mark och reflektera djupt, återerövra vår förlorade förståelse och känsla? Och i så fall motiveras till att ändra våra destruktiva vanor? De är inte ensamma om att brottas med problemen. Många andra engagerade i miljö- och omställningsrörelsen inom de organisationer där de är aktiva, bland andra Omställning Sverige och Framtidsveckan, ställer sig liknande frågor.

Anders är jägmästare och skogsexpert med 20 års erfarenhet av biståndsarbete i Afrika och har under många år verkat på Sve-riges lantbruksuniversitet, SLU. Martha är kommunikatör och kommer från näringslivet.

– Den utmaning vi står inför – inte bara inom miljörörelsen utan också när det gäller andra problem som fattigdoms-bekämpning – är att stärka de inre värderingarna. Och ett traditionellt beprövat sätt är meditation och stillhet, förklarar de.

För två år sedan flyttade Anders och Martha till ett torp på Anders fädernegård i Tiveden, som de renoverar och bygger till så miljövänligt som möjligt. De vill leva ekologiskt hållbart, och behålla bekvämligheten.

– Vi ville inte bara prata om förändring, vi ville själva leva och pröva den förändringen, förklarar Martha.

– Första vintern hade vi bara en vedeldad bastu och fick där värma vatten för att tvätta oss, berättar Anders. Nu har vi dusch inomhus. Men utedasset behåller vi. Vi har en finsk masugn som värmer hela huset och som vi dessutom bakar i. Vi odlar själva och planerar för att ha en skogsträdgård. Vi har får och fjällkor som betar i skogen.

Vi ville inte bara prata om förändring, vi ville själva leva och pröva den förändringen.

Martha Thernsjö

Anders och Martha befinner sig nu på andra sidan av sin stora livsstilsförändring. Flytten har givit dem perspektiv på den påverkan som man utsätts för i det moderna samhället.

– Den ständiga konsumtionen stimulerar de yttre värderingarna, behovet av att stärka egot, imagen, statusen. Den ger en falsk säkerhet, men urholkar i själva verket vår självkänsla, förklarar Anders. Att leva nära naturen hjälper oss att sätta ord på något som vi tidigare bara känt. Vi behöver både huvudets och hjärtats kunskap för att stå emot den massiva yttre påverkan i konsumtionssamhället.

Anders och Martha har många tillfällen att meditera och reflektera djupt, särskilt under den långa mörka vintern. Teorierna levandegörs genom upplevelser. Efter tre år börjar de övervinna sin rastlöshet och komma till ro, förklarar Martha.

– Det är lättare än vi trodde, till och med när det är 20 grader kallt och man behöver gå ut på dass på natten, konstaterar Anders.

Anders upplever ofta ett meditativt tillstånd när han ensam strövar ute i markerna. Han går långsamt och låter stegen föra honom dit de vill, han släpper tankarna och bara är. Anders medvetande vidgas långt bortom kroppens gränser och smälter samman med naturen.

– Det är en lycklig känsla. Jag är inte medveten om att tiden går. Mina egna bekymmer och problem krymper och blir små. Jag får nya insikter och inspiration. Om jag till exempel ska hålla ett föredrag på kvällen eller nästa dag kan det hända att hela föredraget kommer till mig ordagrant. Det är mycket märkligt.

Ett annat liknande sätt att fördjupa förståelsen och hämta inspiration som Anders och Martha har prövat flera gånger är utesittning, en tradition som fanns hos oss i Norden för länge sedan och som fortfarande finns hos ursprungsfolken i Afrika och Amerika.

Man söker upp en plats som tilltalar en i naturen och vistas där ensam över natten.

– Jag har burit med mig någon större fråga och varje gång har på ett märkligt sätt saker fallit på plats fram på småtimmarna, berättar Anders.

De meditativa upplevelserna av samhörighet med naturen står öppna för alla, menar Anders. De stärker våra inre värderingar och ger oss kraft att ta itu med vår resurstärande livsstil.

En av Anders och Marthas förebilder och inspiratörer är den norske filosofen och djupekologen Arne Naess, som myntade begreppet ”det ekologiska självet”.

– Det självet sträcker sig långt bortom den person som jag känner som mig själv, och är i själva verket hela ekosfären, förklarar Anders.

Arne Naess modell styrks i dag av forskning inom många olika områden, inte bara inom miljövetenskapen och biologin. Även inom fysiken börjar man formulera modeller för hur vi är förenade med allt liv.

– I stället för att se naturen som ett objekt, som något utanför oss, behöver vi kunna uppleva den som en oumbärlig del av oss. Det reparerar vår självkänsla och göra oss hela.

Jorden beter sig som en levande organism och vi är en del av den. På samma sätt som haven och floderna, bergen och skogarna, zebrorna och girafferna, så är människan en del av jorden, förklarar Anders.

– Syret jag andas ut andas du in. Byggstenarna för cellerna i min kropp – kol, syre och de andra atomerna – bildades inuti stjärnor i Vintergatan långt innan solsystemet blev till. Vår benstomme, våra organ, vår hud, vårt blod förnyas ständigt genom den ekosfär som de är en oskiljaktig del av. Men så länge vi bara pratar om det är det bara en intellektuell slutsats. För att verk-ligen kunna förstå det måste vi uppleva det.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tror du meditation kan åstadkomma förändring? Har du själv använt stillhetstekniker som del av ett samhällsengagemang?

Mejla oss på idag@svd.se eller kommentera här. Idagredaktionen väljer ut bidrag som sedan publiceras.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Stillhet – alla artiklar