Sebastian Törnfeldt, samordnare på Södersjukhusets akutmottagning, visar bilder av vapen som glömts kvar på kliniken: en kniv maskerad till penna, en flåkniv som använts som knogjärn och en så kallad butterfly-kniv.
Brottsförebyggande rådet, Brå konstaterar också att antalet anmälda brott mot knivlagen minskade med en procent 2005 efter att ha ökat under tio år.
På Södersjukusets akutmottagning hamnar offer för våldsbrottslighet i hela Stockholm. Värst är det under storhelgerna.
Men för första gången sedan sjukhuset började föra sina unika statistik över våldsskador ser Sören Carlsson Sanz, vårdchef på akuten, en strimma av hopp.
- Vi såg en nedgång av antalet fall av knivvåld när knivlagen infördes 1990 men sedan visade det sig att ökningen av fall fortsatte ändå. Det är förstås mycket glädjande med en sådan vändning som vi ser nu, säger han.
I den senaste studien från Brå uppger också klart färre ungdomar än åren innan att de bär kniv.
Under hela 2006 vårdades 1 779 personer för våldsbrott på Södersjukhusets akutmottagning. Det är drygt 60 personer färre än under 2005. 81 av patienterna var offer för knivvåld, mot 89 personer året innan.
- Den typen av skador innebär nästan alltid att offret måste få vård
under många år. För samhället innebär det oerhört stora kostnader, säger Sören Carlsson Sanz.
Antalet skottskador minskade ännu kraftigare: 3 stycken 2006, 12 2005 och över 20 tidigare år.
I snitt får personalen vid Södersjukhusets akutmottagning ta hand om två offer för knivskärningar i veckan. Det vanliga är att personer som slås ner på stan är berusade män. Nästan varannan går inte till polisen.
- Bakgrunden till en sådan misshandel kan vara nästan vad som helst. Att offret har fel hudfärg eller fel jacka på sig, befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt eller tittar för länge på någon, äger undersköterskan Sebastian Törnfeldt, samordnare på akuten.
- Under de senaste åren har vi sett en ökning av fall där flera gärningsmän ger sig på ett offer. Och fler angripare innebär värre skador.
Varje år möter Sören Carlsson Sanz och Sebastian Törnfeldt, som är engagerade i Södersjukhusets särskilda antivåldsgrupp, totalt omkring 12 000 vuxna och 16 000 ungdomar. De visar bilder på skadade och berättar
historierna bakom de meningslösa överfallen.
Tillsammans med socialförvaltningar i hela landet och organisationer som Kris, Kriminellas revansch i samhället, arbetar Södersjukhuset med att låta våldsdömda ungdomar som genomgår ett så kallat konsekvensprogram få se vad några sekunders misshandel kan sluta i.
Sebastian Törnfeldt ser hur berättelserna om människorna bakom offerstatistiken når fram till de unga våldsdömda:
- När man möter dem i entrén till sjukhuset kan de vara ganska så tuffa. Men efter föreläsningen är de ganska tysta och mycket blekare.
