•Vilka är de?
Säkerhetspolisen har hittat omkring 200 personer som bedöms tillhöra extrema islamistiska nätverk och som alla varit kända av Säpo i fyra till fem år.
Genomsnittsåldern är 36 år, och Säpo påpekar att den våldsbejakande islamismen inte är ett ungdomsfenomen på samma sätt som höger- och vänsterextremism.
De flesta är män, men ett mindre antal kvinnor förekommer också. De härstammar från 25 olika länder med Sverige som den tredje vanligaste födelsenationen. Av dem som är födda utomlands är 60 procent svenska medborgare och har varit det i genomsnitt tolv år.
•Vad vill de?
Det generella målet är att stödja väpnade extrema islamistgrupper utomlands, främst i Somalia, Irak, Nordafrika, Afghanistan och Pakistan. Verksamheten innebär som regel inte ett hot mot Sverige, men är livsviktig för att kampen ska utvecklas och upprätthållas i andra länder.
Hos vissa av de extrema svenska islamisterna finns dock en tydlig avsikt att utöka nätverket och rekrytera nya medlemmar, både till den inhemska kretsen och till resor utomlands.
•Var finns de?
Personerna i Säkerhetspolisens utredning är spridda över hela landet. En klar majoritet finns dock i de tre största städerna: Stockholm, Göteborg och Malmö.
Ungefär hälften bor i Stockholmsområdet medan övriga finns i andra större städer eller förortskommuner. De arbetar inom en mängd olika områden och har stora skillnader i inkomst.
•Är de farliga?
Ett mindre antal personer bedöms vara så radikala att de tros kunna tillgripa våld eller utföra attentat i Sverige. En utlösande faktor kan vara händelser som upplevs som provocerande eller kränkande. Men det finns också personer som Säpo bedömer skulle kunna agera på initiativ eller uppdrag av andra utanför Sverige.
Det finns även dem som har bevisad erfarenhet av vapenhantering och strid i andra länder.
De bedöms ha förmågan att hantera sprängmedel och utföra terroristattentat. Många av dessa personer befinner sig dock utanför Sverige i dag.
•Vilka miljöer rör de sig i?
Det finns inga särskilda miljöer som kan kopplas till den här typen av extrem islamism. Rekryteringen sker främst i miljöer där ungdomar samlas men i övrigt kan verksamheten bedrivas var som helst. En stor del av kommunikationen, både internt och externt, sker numera på internet. På nätet spelar sajter och forum kopplade till kända internationella våldsbejakande grupper ofta en stor roll.
•När blev de radikala?
I Sverige radikaliseras de flesta när de är mellan 15 och 30 år gamla. Oftast har de minst en utlandsfödd förälder men även personer utan tidigare kopplingar till islam eller islamism förekommer i rapporten. Bland invandrare radikaliseras en stor majoritet här i Sverige och det finns inget som talar för att extremismen är ett importerat problem. Det finns dock undantag, personer som var radikala redan när kom till Sverige.
Ibland har personerna rört sig mellan olika våldsbejakande subkulturer, till exempel kriminella gäng. Men det finns också de som kommer från andra extrema politiska ideologier, som till exempel vit-makt rörelsen.
•Hur känner de varandra?
De drygt 200 personer som bedöms röra sig i de här kretsarna är ganska grundligt sammanlänkade. Drygt 80 procent av dem har kopplingar till varandra i form av vänskapsrelationer. Säpo medger att mörkertalet kan vara stort, men understryker samtidigt att det trots banden inte handlar om ett sammanhängande nätverk med kapacitet att samordna sina resurser och arbeta mot ett gemensamt mål.
