–Det är svårare att prata om vad man gör på toaletten än om sin sexualitet. Det är ingen status i kiss och bajs, det är jätteprivat, säger Wictoria Hånell, kanslichef på Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT), som på fredagen presenterade Tarmcancerrapporten 2010 på Lunds universitet.
Varannan timme drabbas en svensk av tarmcancer och omkring 2600 personer avlider varje år. Men prognosen är mycket god vid tidig upptäckt, då hela 70 till 80 procent kan räddas.
Räddningen hänger på att bryta de stora sociala tabun som finns kring att prata avföring och toalettvanor, menar RMT.
–När jag fick gå på toa efter varje måltid insåg jag att något var fel. Men vi män kör nog också gärna ner huvudet och jobbar på, säger Olof Andersson, som fick diagnosen för två år sedan, 48 år gammal.
Han trodde aldrig att han, frisk och sportig, skulle drabbas. Nu, två operationer senare, är han glad att han tog sig till vård.
– Cancer är akut, du måste in i behandling inom en månad, säger Mef Nilbert, cancerforskare och professor i onkologi vid Lunds universitet.
Hon vill att screeningtest med avföringsprov införs från 50 år i hela landet. Idag erbjuder bara Stockholms läns landsting och Gotlands kommun screening från 60 år.
En annan variant vore att erbjuda alla 60-åringar tarmundersökning. Men framför allt måste blyga svenskar bli mer tuffa och uppmärksamma på diffusa symptom som kan vara farliga signaler, som oregelbundna toabesök och blodig avföring.
–I Frankrike talar man om sin ”digestion” lika naturligt som om maten. Hos oss pratar man till och med på sjukhus bara om att ”göra det stora eller lilla”, utan att säga rakt ut vad man pratar om, säger Mef Nilbert.
