1. Båda de åtalade har befunnits skyldiga. Vad händer nu?
Tingsrätten har endast lämnat besked i skuldfrågan. Själva domen väntas först senare och nu ska de åtalade genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Det lär ta sex veckor och innan dess kommer inget besked om straff. Åklagaren har yrkat på fyra års sluten ungdomsvård, något som försvararna anser är för mycket. De yrkar i stället på max två och ett halvt års sluten ungdomsvård.
2. Kommer beslutet att överklagas?
Eftersom ingen dom ännu förkunnats har försvaret inte tagit ställning till detta än.
3. Varför kom beslutet så snabbt?
Besked i skuldfrågan är nödvändigt för att rätten ska kunna besluta om rättspsykiatrisk undersökning. Rätten går helt på åklagarens linje och anser att både pojken och flickan är delaktiga i mordet. Hon ska ha varit pådrivande och han genomförde själva dådet. ”Detta har klarnat under rättegången”, säger rättens ordförande Paul Arnell.
4. Vad innebär sluten ungdomsvård?
Personer under 15 år kan inte dömas för brott. Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
5. Hur många döms till sluten ungdomsvård?
Förra året dömdes 73 pojkar och 3 flickor. Medelålder: 17,5 år pojkar, 19,3 år tjejer.
6. Hur länge kan sluten ungdomsvård pågå?
Mellan 14 dagar och 4 år. Vistelsen på ungdomshemmet ska användas till vård och behandling. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets längd.
7. Hur vanligt är det med maxstraffet, 4 år.
Maxstraff är inte så vanligt. Här är tre uppmärksammade fall där detta har tillämpats de senaste åren.
• Den 17-årige kille som 2002 sköt ihjäl en man i Rinkebys tunnelbanestation. Hans två äldre bröder dömdes till livstid respektive tio års fängelse.
• Den 17-årige kille som lämnade två misshandlade 18-åriga flickor att frysa ihjäl på Hallandsåsen 2004. Han rymde sedan flera gånger från ungdomshemmet och fick på grund av det i stället ett fängelsestraff på 5,5 år. Hans tio månader äldre kompis dömdes till åtta års fängelse för dubbelmordet.
• Den yngste av de fyra unga killar som dömdes för brandkatastrofen i Göteborg 1998 då 63 unga dog och 180 skadades fick tre års sluten ungdomsvård. Övriga tre var äldre och dömdes till fängelsestraff.
8. Hur många slutna ungdomsvårdsplatser finns det och var är de?
Sammanlagt finns det 68 platser för ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård, fördelade på sju ungdomshem. Störst är Sundbo ungdomshem i Fagersta med 19 platser och minst är Vemyra ungdomshem i Sollefteå med två platser.
9. Hur görs en rättspsykiatrisk undersökning?
Domstolen skickar sina handlingar i målet till den avdelning som ska utföra undersökningen. Undersökningen görs av rättspsykiatriker (läkare), psykolog, kurator och vårdpersonal i ett team. Kuratorn samlar ihop allt underlag om den misstänkte och skriver en socialutredning. Psykologen gör sin bedömning i ett eget utlåtande efter samtal och tester av olika slag. Vårdpersonalen beskriver hur den intagne fungerar på avdelningen. Läkaren gör de medicinska undersökningarna och ansvarar för det slutliga rättspsykiatriska utlåtandet.
10. Hur snabbt går en undersökning?
En häktad person är intagen på den rättspsykiatriska undersökningsenheten under undersökningstiden. Den får högst vara fyra veckor. Är den misstänkte inte häktad får undersökningen ta sex veckor.
11. Vad blir resultatet av en rättspsykiatrisk undersökning?
Över 95 % av dem som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning bedöms ha någon form av psykisk störning. Men det är bara i ungefär hälften av fallen som den störningen bedöms vara allvarlig i enlighet med lagstiftningens krav. Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt, snarare än ett medicinskt begrepp. Det innefattar i första hand psykotiska tillstånd, depressioner med självmordsrisk och starkt tvångsmässiga beteenden. För omkring 45 % rekommenderas rättspsykiatrisk vård, medan skyddstillsyn eller vård inom socialtjänsten rekommenderas för cirka 15 % av de undersökta. Domstolen följer nästan alltid undersökningsteamets förslag.
12. Vilka ungdomar döms till sluten ungdomsvård?
Forskning visar att ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har likartade problem som de ungdomar som vårdas enligt LVU, Lagen om vård av unga. Båda grupperna behöver behandling för missbruk, kriminalitet, relations- och skolproblem.
13. Hur går sluten ungdomsvård till?
Vården inleds på en låst avdelning. Där kartlägger en psykolog, en pedagog och behandlare den dömdes behov och tar fram en individuell behandlingsplan. Den omfattar både tiden på behandlingshemmet och utslussningen från institutionen. Vilka brott ungdomarna har gjort och hur rymningsbenägna de är spelar roll för hur behandlingen ser ut.
14. Hur förändras vården under behandlingstiden?
Målet är att underlätta steget tillbaka ut i samhället efter avtjänat straff. Placeringen ska övergå till mer öppna former när den dömde gör framsteg i behandlingen. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet och en säkerhetsnivå som är anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.
15. När sker utslussningen i samhället?
Den kan ske under verkställighetstiden och planeras i nära samarbete med socialtjänsten. Den dömde får dock inte bo i egen lägenhet eller i föräldrahemmet eftersom det kan urholka påföljdens innehåll.
Källor: Rättsmedicinalverket , Statens institutionsstyrelse.
