1. Vad övervakar FRA – och hur?

Väldigt mycket är väldigt hemligt men regelverket innebär i praktiken att FRA, på uppdrag av regeringen eller myndigheter, skannar all den mobil- och internettrafik som vid något tillfälle passerar Sveriges gräns efter ”yttre hot mot landet”.

Denna enorma ansamling information kopieras från operatörerna och filtreras sedan genom så kallade sökbegrepp. Dessa består av ungefär en kvarts miljon parametrar. Enligt Ny Teknik innebär detta att var 1000:e mejl kommer läsas. Information som ”saknar betydelse för verksam-heten” ska förstöras omedelbart.

All inhemsk trafik ska i teorin sorteras bort men de flesta experterna är ense om att en 100-procentig träffsäkerhet är omöjlig att uppnå.

2. Varför är uppståndelsen kring FRA så stor?

De senaste veckornas upprördhet kallas redan för ”internet-historisk”. För första gången har ett till synes tvärsäkert riksdagsbeslut skakats i sina grundvalar – på grund av protestmejl och blogg-inlägg.

– Protesterna mot FRA rör någonting större. Det är någonting i den svenska folksjälen som slagits an här; känslan av att detta ska staten inte lägga sig i. Det är en integritetsrörelse som folk verkligen brinner för, säger den FRA-kritiska riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp).

Martin Jönsson, medieanalytiker på SvD, är inne på samma linje.

”Det är inte första gången som bloggosfären visar att den kan påverka det politiska skeendet och medieagendan – minns bloggaren Magnus Ljungkvists avslöjande om handelsminister Maria Borelius och bloggavslöjandet om Sven-Otto Littorins fejkexamen – men aldrig tidigare har det varit så tydligt att bloggosfären på egen hand kan sätta agendan”, skriver han.

3. Kommer den nya lagen rädda liv?

Argumentet har varit uppe i debatten, men meningarna går isär:

– Ja, underrättelseverksamheten är till för att skydda svenskar. Det gäller skydd mot terrorhot och it-attacker och för våra beskickningar ute i världen. Angrepp föregås ofta av kommunikation som FRA får bättre möjligheter att finna, säger försvars-minister Sten Tolgfors (m).

– Argumentet är fegt, för det är omöjligt att veta något om. Det är ungefär som att fråga om kvinnomisshandel och våldtäkter minskar om vi sätter en kamera i alla svenskars sovrum. Kanske minskar övergreppen, men är vi beredda till såna ingrepp? säger Alice Åström (v), suppleant i försvarsutskottet.

4. Går Sverige längre än andra länder?

Med den nya FRA-lagen blir Sveriges officiella signalspaning i tråd den mest omfattande av alla länder i Västeuropa, enligt David Lindahl, forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Däremot kan andra länder ha mer långtgående spaning som sker ”i det tysta”.

Rysslands stora avlyssningssystem SORM, är mer omfattande än FRA:s. SORM kontrollerar alla internetleverantörer både vid gränserna och inom landet.

– Det är som om FRA ställer en kamera vid ytterdörren till vårt hus, medan SORM har ställt en i varje rum, säger David Lindahl.

Det mytomspunna avlyssningssamarbetet Echelon, med baser främst i USA och Storbritannien, spanar inte heller trådburet inom landet.

5. Kan man skydda sig?

Hotmail, gmail-konton, msn-chatt och communities som Facebook är exempel på tjänster där informationen passerar utländska servrar, som kommer att kunna bevakas av FRA. Men det är inte svårt att gömma sig. Vanliga krypteringsprogram som kan laddas hem på nätet, till exempel PGP, fungerar bra.

– Jag tror inte att FRA lägger energi på att avkryptera sådan information. Men mottagare och avsändare låter sig inte krypteras, säger Mikael Wedlin, it-säkerhetsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Andra sätt är att använda kodord eller abonnera på anonymiseringstjänster som gör dig ”osynlig” genom att byta ut din ip-adress.

6. Vad händer nu?

Lagen träder i kraft den 1 januari 2009 och FRA får tillgång till teleoperatörernas trafik från den 1 oktober samma år.

I den reviderade lagen finns dock flera ouppfyllda uppdrag från riksdagen. En rad nämnder och kontrollinrättningar ska till exempel sjösättas.

Det gäller bland annat en utomstående kommitté av parlamentariker och en ny granskande myndighet.

Försvarets underrättelsenämnd, som kontrollerat FRA i flera år, får delvis nya arbetsuppgifter.

Nämnden delas i två enheter där den ena hanterar tillstånd för signalspaning och den andra kontrollerar att lagen följs.

Enligt försvarsdepartementet är ambitionen att allt detta ska finnas med i den tilläggspropo- sition som väntas under hösten.