Islamism är ett vitt och spretande samlingsbegrepp som används för att beteckna politisk islam på olika sätt, allt från al-Qaida till turkiska AKP. Att detta begrepp används för så vitt skilda ideologier visar att det behövs fler nyanser för att beskriva mångfalden inom politisk islam. Turkiets EU-orienterade och demokratiskt valde premiärminister Recep Tayyip Erdogan har mer gemensamt med Göran Hägglund och Fredrik Reinfeldt än med Usama bin Ladin.

Var finns rötterna till nutidens islamism?

Den moderna islamismens moder är Muslimska brödraskapet som bildades i Egypten som en reaktion på att Atatürk, det moderna Turkiets skapare, avskaffade kalifatet i Istanbul 1924. Kalifatets uppgift var att leda det muslimska samfundet, umma, efter profeten Muhammeds död 632. Den första människan – Adam – benämns i Koranen som kalif, vilket betyder ”Guds ställföreträdare”.

Var står Muslim­ska brödraskap­et idag?

Rörelsen har genomgått många genera-tionsskiften. Den skiljer sig åt mellan olika länder. I Egypten har Brödraskapet sedan årtionden lämnat våldsaktioner bakom sig och vill som landets största oppositionsparti gå den parlamentariska vägen för att genomföra sin vision av ett samhälle baserat på religionens lagar. De satsar hårt på socialt arbete, kliniker och annan stiftelsefinansierad välfärd och är aktiva i fackföreningar.

Nu pratas mycket om salafister, vad är det?

Salafister är en annan gren av sunniislamisk fundamentalism som är på stark frammarsch i Mellanöstern och som har många likheter med den doktrin som är förhärskande i Saudiarabien, wahhabismen. Salaf betyder förfader. Gemensamt för salafisterna är att de vill gå tillbaka till förfädernas tro, deras idealbild av hur de första muslimska samfunden såg ut för 1400 år sedan. Alla salafister predikar inte våld, alla är inte jihad-salafister. Men forskare som Stephen Ulph – liksom oroade arabiska modernister – ser alla salafister som motståndare till ett demokratiskt sam­hälle. Deras mål är en global is­lamisk stat, ett nytt kalifat. Ulph jämför salafisterna med Amishfolket i USA – men skillnaden är att Amish-sekten är så liten och inte har samma starka finansiering som salafiströrelsen. I Mellanöstern används begreppet salafist idag ofta som synonymt med al-Qaida-sympatisör.

Hur ser salafisternapå mer än 1000 år av islamisk tradition?

De tar ett jättekliv över 1400 år av islamiska traditioner och vetenskap. De föraktar de arabiska filosofer som banade väg för upplysningstänkandet i Europa. Salafisterna skäms inte för att bli stämplade som ”medeltida” i sin vision, samtidigt som de skickligt använder modern teknologi. De menar att de räddar islam från ”nedsmittning”. De är absolutister som inte ser någon icke-religiös sfär. ”Du är antingen med oss eller mot oss. Om du inte är med oss måste du stå på Satans sida”, säger de. Mot dem står majoritetens muslimer, en bro-kig skara som inte har någon samsyn inbördes. De kännetecknas i stället av mångfald och kontraster, såväl bland sunni- som shiamuslimer.

Hur ser det ut i Sverige?

Många har uppmärksammat behovet av en svensk imamutbildning och pekar på problemet med ”importerade” religiösa ledare som inte kan något om svenska förhållanden. Ersta Sköndals högskola har tagit fram en plan för en svensk imamutbildning.