Om vintervädret är stadigt, till exempel kallt och snörikt, blir nästa vinter likadan?

– Nej, så kan man inte säga. Det är mer eller mindre slumpmässiga processer som styr.

Leder en kall vinter till en varm sommar?

– Nej, det stämmer inte. Det finns ingen sådan regelbundenhet. Men det är klart att det kan bli så.

Är det skillnad på kylan i norr och i söder? Känns tio grader minus kallare i söder än i norr.

– Min egen erfarenhet är att det känns så. Men det hänger också ihop med om det blåser eller inte. Att det är fuktigare längre söderut spelar också in, menar en del.

Har väderleksprognoserna blivit mer träffsäkra över tiden?

– Ja, det kan man säga. Prognoserna är rätt säkra upp till fyra, fem dygn. Det hänger ihop med att man har bättre underlag, bättre datorer, mer forskning och mer statistik.

Hur är den här vintern jämfört med tidigare?

– Om jag ser på Uppsala, där jag verkar, så har vi haft relativt kallt i december och januari. Det är sådant som händer hela tiden. Det är vädrets variation. Det är inte klimatets.

– Klimatet ändrar sig otroligt långsamt. När man talar om förstärkt växthuseffekt går den väldigt långsamt. Vädret har hela tiden en naturlig variation som är rätt så stor.

Kan man lita på bondepraktikan?

– Ja, vissa saker där kan vara rätt riktiga. Den bygger ju på gammal erfarenhet.

Har du några bra tips på hur jag som lekman förutse vilket väder det ska bli?

– Du kan till exempel se på vissa molntyper. Det som heter cirrusmoln, som ser ut som kommatecken, kan ibland betyda att det blir storm inom fem till tio timmar kanske. Det är inte helt säkert, men det är ett bra varningstecken. Det kan man tänka på när man till exempel är i fjällen.

– Sedan finns det ett annat moln som liknar en lins eller plommonkärnor. Det är jättefina jämna små moln som ligger tre/fyra tusen meter upp. När det kommer så vet man att det blir relativt stabilt över en längre tid. De bildas till exempel över norska fjällen och bara när det är vackert väder.