Flickorna i klass 6C på Gärdesskolan i Stockolm har samlats i väntrummet hos skolsköterskorna. De fnittrar över en tidning men när det är dags att börja vaccinera blir stämningen genast allvarlig.

–Jag är så nervös, säger en.

–Det kommer göra ont, kvider hennes kompis.

Från och med i år erbjuds landets flickor födda efter 1999 i årskurs 5–6 att vaccinera sig med Gardasil. Vaccinet skyddar mot fyra typer av humant papillomvirus (HPV) som ligger bakom de flesta fallen av cellförändringar på livmoderhalsen, samt orsakar kondylom (könsvårtor).

Men i sviterna av svininfluensavaccinet Pandemrix – som visade sig kunna orsaka narkolepsi – har vaccinklinikerna märkt av en ökad oro.

–Kalabaliken runt svininfluensan har börjat ge svallvågor. Man märker att det börjar komma frågor om biverkningar och att det uttrycks skepsis. Så är det alltid med nya vacciner, men mer nu än förut, säger Ian Modin, barnläkare på Lidingö.

Flera läkare runt om i landet som SvD talat med ger liknande beskrivningar, men andra inte märker av någon skillnad.

Karina Karlsson, ordförande för Skolsköterskornas riksförbund, menar att det är för tidigt att säga hur vaccineringen i skolorna tas emot av föräldrarna.

–Om ett år kommer vi att se om debatten påverkat antalet som vill vaccinera sig. Sannolikt kommer vi också få ett kvitto på att de neurologiska biverkningarna från svininfluensavaccinationen inte återkommit, säger hon.

På Gärdesskolan i Stockholm, där flickorna har fått två av tre doser, blev man förvånad över hur få frågor man fick från föräldrar.

–Det var väldigt, väldigt lite. Vi hade också ett otroligt högt deltagande, 90 procent av flickorna tackade ja, säger skolsköterskan Anna Jangholm.

En preliminär undersökning från Smittskyddsinstitutet visar också att åtta av tio flickor har valt att vaccinera sig.

Ändå finns hemsidor som avråder från vaccinering. Ann-Britt Axelsdotter, grundare till Mammor mot Gardasil, tänker inte låta sin dotter vaccineras.

–Nej, inte med tanke på att jag ser igenom syftet. Läkemedelsbolagen seglar på en räkmacka, säger hon.

Rörelsen Vaken, som är ett nätverk för konspirationsteoretiker, har tagit fram ett informationsblad mot vaccineringen som delats ut på gator och i brevlådor. Andre Lindgren, skribent på Vaken, tycker att de dödsfall som rapporterats i USA, även om man inte kunnat knyta dem till vaccinet, borde vara nog för att stoppa vaccinationen.

–Att sambandet inte är bevisat betyder inte att sambandet inte finns. Det enda rätta vore att återkalla vaccinet tills alla samband är utredda, säger han.

Ingrid Uhnoo, programchef och överläkare på Smittskyddsinstitutets vaccinenhet, håller inte med:

–Allt det där är noga utrett, försäkrar hon.

På sina hemsidor försöker myndigheterna svara på mot vad man anser vara felaktiga påståenden.

–Vi har också en gemensam kommunikationsgrupp där man tittar på sociala medier, vilka rykten och farhågor som finns och försöker adressera dem, säger Ingrid Uhnoo, som tycker att motståndarna skrämmer i onödan.

Carl Österberg från Växjö, vars dotter ingår i gruppen som erbjuds vaccination, upplevde informationen i kallelsen från skolan som ofullständig.

–Den gav ingen objektiv bild. Det stod ingenting om risker, säger Carl Österberg, som just nu arbetar på en bok om bland annat läkemedelsindustrin.

I det arbetet har han övertygats om att vaccin inte behövs i länder i Europa eller i USA.

–Jag tror till och med att det kan göra oss sjukare.

På skolan var det ingen som ifrågasatte familjens beslut, men han känner flera föräldrar som kallats oansvariga när de tackat nej.

Carl Österbergs dotter har tidigare tagit svininfluensavaccinet.

–Det har jag ångrat, för det har visat sig att hon har fått en lätt kvicksilverförgiftning, säger han.

Daniel Fritzdorf sa ja till att låta dottern Julia vaccinera sig.

–Jag litar på den forskning som har gjorts och till skillnad från svininfluensavaccinet är det här vaccinet prövat i flera år på miljontals människor. Ska man ta ett aktivt beslut för någon annan att inte vaccinera ska man veta vad man gör, säger han.

Han är till viss del kritisk mot exempelvis influensavaccinering och tycker inte att man blint ska lita på myndigheterna.

–Man får alltid väga för och nackdelar men i det här fallet fanns det många fler fördelar.

Också Bahar Saatchis dotter Aida har tagit sprutorna.

–Hon kollade själv på nätet och frågade om sjukdomen och konsekvenserna. Hennes mormor har haft livmoderhalscancer, så hon sa att om det inte var skadligt ville hon ha det, trots att hon är väldigt rädd för sprutor.

Fotnot: Artikeln uppdaterades den 28/6.