Ett tjugotal småbarn har legat inne på sjukhus i Stockholm och Göteborg under oktober månaden på grund av svåra diarréer orsakade av rotaviruset.
Det är ett ovanligt tidigt utbrott av denna virussjukdom som florerar varje vinter och som gör att uppskattningsvis 1000–2000 barn per år blir så sjuka att de måste tas in på sjukhus. Kräkningar, feber och diarréer kan leda till uttorkning hos företrädesvis barn under två år.
Det finns redan vaccin framme och rotaviruset är ett av dem som kan bli aktuellt att så småningom föra in i det allmänna vaccinationsprogrammet.
Idag ingår åtta vacciner som erbjuds alla barn. Gemensamt för dem är att de är billiga att framställa, har få eller inga biverkningar och skyddar så effektivt att sjukdomar som mässling, polio, difteri, påssjuka och röda hund nästan helt har försvunnit i Sverige.
–Det var aldrig någon diskussion om att vi skulle lägga in dessa i barnvaccinationsprogrammet när de kom. Det har varit fantastiska vaccin som bidragit till att minska barndödlighet och förbättrad hälsa, konstaterar äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd).
Men nu är läget ett annat, konstaterar hon. Efter två decennier av stiltje på vaccinationsfronten har läkemedelsindustrin vaknat till och nya hot som sars och fågelinfluensa har ökat intresset och lönsamheten.
–Vi befinner oss i en helt ny situation. Den utredning vi nu tillsätter är helt nödvändig och mycket viktig, säger Maria Larsson.
Hon betonar det positiva med att nya vacciner kommer fram. Men de är väsentligt dyrare än de gamla och vinsterna för hälsan är inte alltid lika självklara att se, åtminstone på kort sikt.
Det finns också vacciner som inte i första hand ska skydda mot en smittsam sjukdom i sig utan mot en framtida utveckling av cancer. Som de vaccin mot HPV-virus som kan leda till infektion som kan orsaka livmoderhalscancer. Inom de närmaste par månaderna kommer Socialstyrelsen med sitt besked om detta vaccin ska erbjudas alla unga flickor.
–Istället för att bedöma från fall till fall behövs en vägledning. Ska vi vaccinera en hel generation måste vi ha säker, öppen och förutsägbar ordning. Idag är mycket av informationen baserad på läkemedelsföretagens undersökningar. Vi måste även få fram kunskapsunderlag från annat håll så att myndigheten kan göra oberoende bedömningar, säger Maria Larsson.
Utredningen ska vara klar till den 31 maj 2010, men vem som ska göra den är ännu inte avgjort. Regeringen har dock antagit direktiven om vad som ska utredas, bland annat:
•Vad som är på gång i omvärlden, vilka vacciner som väntar och produktionen av dem.
•Om vissa kriterier kan gälla för alla som vill komma in i vaccinationsprogrammet: ska bara dödliga sjukdomar ingå, vilken hälsoekonomi finns?
•Om information till föräldrar är tillräcklig.
•Behovet av oberoende kunskapsunderlag före besluten samt uppföljning och utvärdering av de befintliga vaccinationerna.
•Finansiering och ansvar.
–Det är väldigt bra att regeringen reagerar på de stora förändringar som sker på vaccinationsområdet. Vi behöver verkligen se över de gamla strukturer vi har för att bedöma, finansiera och genomföra vaccinationsprogrammet, säger Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten inom Socialstyrelsen.
Vaccinationer till barn ses över
Fler nya vacciner står på tur för att få komma in i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, men de är mer kontroversiella än de gamla. Därför tillsätter nu regeringen en utredning för att se över hela hanteringen av vaccinationer.
Nya vaccin kan ingå
•Vattkoppor.
•Rotavirus, kan orsaka diarrésjukdomar.
•Meningokocker, kan orsaka hjärnhinneinflammation.
•Hepati B, kan ge blodöverförd gulsot.
Beslut fattas inte innan utredningen är klar våren 2010. Redan före jul i år beslutar dock Socialstyrelsen om:
•Humant pappillomvirus som kan ge livmoderhalscancer.
8 vaccinationer ingår i dagens program för barn:
•Stelkramp, difteri, polio, kikhosta, Haemophilur influenzae typ b, mässling, röda hund, påssjuka.
Källa: Anders Tegnell, Socialstyrelsen








