Partiet anser att skolan nu fjärmar sig från målet, en skola som ger alla samma möjligheter.
Den klarar inte att kompensera sociala skillnader, till exempel när det gäller föräldrarnas möjligheter att ge stöd i skolarbetet.

Avsaknaden av läxor ska inte leda till längre skoldagar.
- Mer koncentrerad undervisning och tillräckligt många utbildade lärare räcker. Det säger Anders Thoré, politisk sekreterare (v).

Han hänvisar till goda, läxfria erfarenheter i Teleborgs Centrumskola i Växjö.
- Eleverna där har både blivit mer intressserade och mer koncentrerade. Och de slipper stress och förlängd arbetsdag, säger han.

Jan Björklund, folkpartiets skolpolitiske talesman, ger inte mycket för förslaget.
- Helt bortitok. Direkt kunskapsfientligt, säger han.
Han pekar på den OECD-rapport från 2004 som visar att svenska skolor redan ger minst hemuppgifter i västvärlden.
Han tar också upp vad han anser att läxor ger eleverna: de ägnar mer tid åt skolarbetet, de tränar individuellt ansvarstagande och att lär sig lösa uppgifter självständigt.

Han säger att det är viktigt att hemmet involveras i skolarbetet genom läxorna.
- Vissa föräldrar har inte förutsättningar för det. Därför är det naturligt att fritidshemmen går in och ger läxhjälp, säger Jan Björklund.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz tycker inte alls att politikerna ska lägga sig i frågan om läxor eller ej.
- I den politiska debatten finns det en överdriven ambition att vilja detaljstyra hur skolarbetet läggs upp. Det är onödigt. Vi har en målstyrd skola, där lärarna, skolledningen och eleverna kan bedöma och välja hur de ska arbeta i sin skola, förklarar Eva-Lis Preisz.

Till målen hör att ge eleverna samma möjligheter till utbildning.

För att fler ska lyckas med det krävs först och främst, enligt Eva-Lis Preisz, tillräckligt många utbildade och kompetenta lärare.

- Som det är nu har de elever som har störst behov av stöd lägst andel utbildade lärare. Den ändring av skollagen vi skulle behöva är krav på tillräckliga lärarresurser, även i de områdena.