Förra veckan avtackades Tasso Stafilidis av partikamraterna efter åtta år i riksdagen. Nya gruppledaren, Alice Åström, höll tal och överlämnade en present.
Tiden efter valet har varit tung.
– Jag kände sorg över att inte ha kommit in i riksdagen, trots att jag ställde upp, men också bitterhet över det obehag jag varit med om. Jag har gjort allt för partiet i 22 år, men är ändå inte en flugskit värd.
Nu sätter 35-årige Tasso Stafilidis punkt: vid årsskiftet går han ur vänsterpartiet. Den formella avsägelsen är postad.
– Det är oerhört befriande.
Han har länge har varit talesman i HBT-frågor, och siktade på en tredje period i riksdagen. Men Tasso Stafilidis fanns inte med bland de 35 namnen på förslaget till valsedel för Stockholms stad och län. Senare flyttade valkonferensen upp honom till en 13:e plats.
– Jag kan inte tolka det som något annat än att valberedningen och ledningen för distriktet inte ville ha med mig att göra.
Han riktar nu skarp kritik mot partiets politiska vägval.
– Ingen tror att gamla lösningar fungerar på nya problem.
Tasso Stafilidis beskriver sig själv som förnyare, och var en av över 300 vänsterpartister som våren 2003 undertecknade ett upprop mot nykommunism och ”sekterism”, och varnade för ”att ansvarsfull realpolitik” skulle ersättas med ”överbudspolitik”.
Han tog också öppet strid för att Lars Ohly – en ”utomordentligt duktig politiker” – skulle sluta kalla sig kommunist.
– Alla de människor som varit utsatta för kommunismens förtryck har tolkningsföreträde, och har man respekt för dem kallar man sig inte kommunist.
Tasso Stafilidis tillhör de oppositionella i föreningen Vägval vänster, som av ledande partiföreträdare anklagats för att ägna sig åt fraktionsbildning och att skada partiet.
Han skakar på huvudet.
– Man kan inte skada ett parti. Om det förs en sådan här diskussion utanför den interna sfären så visar det att partiet inte mår bra.
Men dragkampen mellan de två falangerna, traditionalister och förnyare, är över, konstaterar han. De senare är så gott som ”utrotade”.
– Vill man vara kommunist och fortsätta att tugga de teserna, då kan man gå med i ett kommunistiskt parti. Vänsterpartiet är inte det, vilket står tydligt i stadgarna. Hur har det kommit att bli kommunisterna i vänsterpartiet som fått tolkningsföreträde hur politiken ska bedrivas?
Vad är ditt svar på det?
– Jag har inte svaret. Det är det som är så jobbigt.
Höstens val beskriver Tasso Stafilidis som ett ”gigantiskt” nederlag. Vänsterpartiet fick 5,8 procent av rösterna, och väljarstödet har mer än halverats sedan 1998.
– Det beror på att partiet blivit en liten sekt, i stället för det öppna parti som brann för förändringar som berörde flertalet. Det gör jätteont i mig.
Tasso Stafilidis lämnar inte bara vänsterpartiet, utan också partipolitiken.
– Jag har gjort mitt, i alla fall som det ser ut nu.
Han vill gärna fortsätta att arbeta med mänskliga rättigheter, sexualpolitik eller inom kultursektorn. Kanske återupptar han skådespelarkarriären. Men först och främst: i vår kommer boken om honom själv.
Tipsa andra
Inrikes | Mest lästa
- Fick kejsarsnitt utan bedövning
- "DO sårar vårt rättsmedvetande"
- Telefonstorm efter snökaoset
- Man hittad mördad i Sollentuna
- Bråk när Nationaldemokrater kom till Värmdö gymnasium
- Intensiv nätdebatt om köttklistret
- ”Jag sitter fast i min lägenhet”
- Konsumenterna luras
- Sverige förstärker Afghanistantrupp
-
Ville inte skaka hand
– får rätt i domstol

































