Sexköpsmarknaden har förändrats med internets intåg, men gatuprostitutionen har inte försvunnit. På Brunkebergstorg vid Malmskillnadsgatan pågår handeln för fullt varje kväll.
Foto: YVONNE ÅSELL
Tio år efter att den internationellt uppmärksammade svenska sexköpslagen trädde i kraft utvärderades den i somras. Lagen har varit effektiv var slutsatsen, men en straffskärpning vore önskvärd. Redan då kritiserades utredningen av flera debattörer, bland annat för att man bortsett från sexmarknaden på nätet. Och även bland remissinstanser som haft tills i går på sig att komma med synpunkter finns de som ifrågasätter utgångspunkten.
– Man har tittat på prostitutionsfrågan med samma ögon som alltid och det ger inte en rättvis bild av fenomenet, säger kriminologen Ingrid Lander, en av flera medarbetare på kriminologiska institutionen på Stockholms universitet som deltagit i remissarbetet.
Hon menar att rapporten lämnar frågetecken – sexköp via internet och andra mer svårkontrollerade arenor som till exempel massageklubbar har inte utretts i någon större utsträckning – ändå drar man slutsatser om att denna del av marknaden inte vuxit.
Bilden bekräftas av både polis och socialtjänst som träffar prostituerade varje dag. Tom Eckerling, chef på spaningsenheten, en av två insatsgrupper i Stockholm som arbetar mot prostitution i city, håller med om att marknaden förändrats. Polisens arbetssätt ser därför annorlunda ut idag.
– Numera delar vi vår tid mellan spaning på gatan och framför datorn. Vi har också en person som bara arbetar med att kartlägga handeln på nätet, säger han.
Eckerling menar att utvecklingen är naturlig – precis som andra marknader följer sexmarknaden med till nya forum.
Vill man köpa sex på gatan i Stockholm är det samma gator som tidigare som gäller, även om området utvidgats aningen under de senaste åren, enligt polisen. På nätet är utbudet heller inte svårt att lokalisera – telefonnummer och priser syns tydligt.
Kollegan Simon Häggström tror att allt fler köpare numera väljer att sondera terrängen på nätet istället för på gatan – risken att bli upptäckt är mindre.
– Det finns 200-300 annonser ute på nätet en vanlig dag.
Av förklarliga skäl är nätmarknaden mer svåröverskådlig för polisen. Men att prostitutionen flyttat från gatan till nätet stämmer inte, menar Simon Häggström.
– De som är på gatan vill ha kontroll och avgöra själva vilka kunder de tar, medan de som annonserar på nätet vill vara diskretare.
Ser man till statistik från Brottsförebyggande rådet har antalet sexköpare gått upp och ned sedan lagen infördes. Bakgrunden är enkel matematik, satsar polisen på att få fast sexköpare lyckas man i regel, finns man inte på gatan eller söker upp sexsäljare på nätet blir det inga tillslag.
Ett färskt exempel är Stockholmspolisens samarbete med stans hotell. En tipstelefon har gett resultat, målsättningen för 2010 var att gripa 100 sexkunder, men efter 9 månader har man redan 250 ärenden, enligt Tom Eckerling.
Ärenden som gäller trafficking, människohandel över gränser lämnas över till polisens kommission mot människohandel, där ingår till exempel koppleriärenden.
På socialtjänstens prostitutionsenhet i Stockholm uppskattar man antalet gatuprostituerade under 2009 till i snitt 200. Lagen har gett resultat, menar Pia Turesson, antalet prostituerade har sjunkit med en tredjedel.
– Kärntruppen är 30-40 kvinnor som vi stöter på regelbundet när vi arbetar uppsökande på gatan. Men sedan försöker vi även söka upp och informera om vår verksamhet på nätet, men det är av naturliga skäl mer svårarbetat, säger Pia Turesson.
Precis som polisen ser hon en minskning av den synliga prostitutionen på gatan, men ingen förändring av sexhandeln på nätet. Även hon menar att statistiken i många fall blir missvisande eftersom resultatet bygger på vilka resurser som polisen ges.
– Det är klart att man tar fler köpare om man har fler poliser i fält.
Lagen är bra men den är inte allt, betonar hon.
– Man får inte glömma bort det sociala arbetet och den betydelse det har.
Efter 20 år i verksamheten skulle hon önska att även socialtjänsten fick mer resurser. Annars är risken att politikerna tror att lagstiftning är hela lösningen.
– Vi har alltid haft tio tjänster, där har det inte skett någon förändring under åren.
Ett förslag i sexköpsutredningen är att höja straffsatsen från sex månader till ett år. Simon Häggström tror att det skulle kunna få en del som överväger att köpa sex att faktiskt avstå. Tom Eckerling är också positiv, men av andra skäl.
– Jag tror det finns flera våldtäktsmän bland köparna och höjer man straffet kommer vi att kunna topsa de vi griper och söka i DNA-register.
Men kriminologen Ingrid Lander tror inte att en straffskärpning kommer att ha en avskräckande effekt.
– Höjer man straffvärdet signalerar det att det här är en viktig fråga. Är det en viktig fråga får polisen mer resurser för att bekämpa den. Men i realiteten finns det ingen forskning som stöder resonemanget att skärpta straff ger mindre brott.
