Utspel om våldtäkt kan slå mot offren

Statistiskt sett kommer runt 15 kvinnor i Sverige att anmäla att de har blivit våldtagna idag. Knappt en av anmälningarna kommer att leda till att en gärningsman i slutändan döms för brottet efter en lång och tuff rättsprocess.

Sverige har flest anmälda våldtäkter i Europa och de har ökat snabbt. Tidigare har både FN:s särskilda rapportör och Amnesty kritiserat att så få fall prövas i domstol.

– Det är kunskapen och motivationen hos polis och åklagare som avgör, det är farligt att tro att det inte finns värderingar med i bedömningen. Ökad kunskap och specialisering är ett sätt att försöka bygga bort värderingar och förutfattade meningar om vem som verkligen är ett brottsoffer och inte, säger Katarina Bergehed, kampanjsamordnare ansvarig för kvinnors rättigheter.

Men den samlade bilden från myndigheter och organisationer som SvD talat med är ändå att utvecklingen går framåt. Professor Gun Heimer på Nationellt centrum för kvinnofrid säger att värderingar och utredningsarbete stadigt blivit bättre bland polis och åklagare under åren hon har arbetat med våldtäkter.

Men liknande uttalande som de från åklagare Rolf Hillegren riskerar att minska förtroendet hos allmänheten för rättsväsendet.

– Sverige har kommit långt, men det som är förödande med liknande uttalanden är om våldtäktsoffer inte ens söker vård eller inte går till polisen. Rättskedjan måste fundera över sina delar och vad man har för attityder. Jag tror också att det är en generationsfråga, säger Gun Heimer.

Många debattörer och tyckare har ställt sig frågande till hur det står till med värderingarna inom rättsväsendet. Men under de senaste åren har utbildningsinsatserna varit relativt omfattande.

Dels har polisen satsat på specialiserade familjevåldsenheter, dels har Nationellt centrum för kvinnovåld utbildat vårdpersonal på kvinnokliniker i fem olika landsting att ta emot våldtagna på samma professionella sätt i hela landet.

– Jag tror att det är väldigt olika hur landstingen bemöter kvinnor som utsatts för våld. Vi kallar det sjukvårdens lotteri. Men nu håller vi på med ett pilotprojekt i fem orter på regeringens uppdrag där vi utbildar vårdpersonal, säger Gun Heimer.

I ett annat projekt som pågått under ett års tid har 450 representanter från hela rättskedjan gemensamt diskuterat bemötande och värderingar i samband med sexualbrott. Projektet, som syftade till bättre förståelse för brottsoffrets situation, initierades av Brottsoffermyndigheten.

– Värderingar och attityder är svåra. Det är klart att både poliser, advokater, åklagare, domare kan bära på värderingar och ge uttryck för dem. Många gånger vill man inte erkänna något som inte anses korrekt. Men jag uppfattade att våra kursdeltagare jobbade mycket aktivt med värderingsfrågan, säger projektledare Monica Burman.

Dessutom startar NCK tillsammans med åklagarmyndigheten för första gången en kurs på Uppsala universitet i höst där 30 åklagare ska ta 7,5 poäng i våld och sexbrott i relationer.

– Det är klart att det behövs. Oftast har inte jurister någon utbildning i ämnet. Jag tror att man generellt behöver få den här kunskapen som bygger på beprövad forskning, säger Annika Björk på NCK.

Åklagarmyndighetens utvecklingscenter i Göteborg arbetar också kontinuerligt med utbildning av åklagare. Där blev inte överåklagare Marianne Ny så glad över att läsa Hillegrens uttalanden.

– Att beskriva den situationen som någons slags ordningsförseelse är en mycket märklig inställning, det kan man inte annat än ta starkt avstånd från, säger hon.

– Att göra sådana här uttalandet riskerar förtroende för oss, men jag är övertygad om den absoluta merparten av åklagare delar min uppfattning.

Hannes Delling

hannes.delling@svd.se