Utsläppsrätterna har på ett och ett halvt år höjt kostnaderna för de nordiska elkunderna med 86 miljarder kronor. Samtidigt kan kostnaderna för kraftbranschen uppskattas till 3,5 miljarder. För varje krona som kraftbolagen haft i omkostnader för utsläppsrätter har de alltså samtidigt tjänat 24 kronor.
Det är intresseorganisationen Villaägarnas riksförbund som satt siffror på hur handeln med utsläppsrätter innebär en förmögenhetsöverföring från kund till producent.
–Genom utsläppsrättshandeln stiger priset på el från kolkraftverk, och eftersom denna el utgör marginalproduktionen stiger priset på all el. Vinsterna för kraftslag som inte släpper ut koldioxid blir då mycket stora, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarna.
Nordiska elkunder konsumerar en liten mängd fossilbaserad el och kostnaden för de utsläppsrätterna finns på riktigt.
–Vatten- och kärnkraft drabbas dock inte av några kostnader som motsvarar det högre priset. Därför kan man säga att elkunderna betalar för utsläppsrätter som inte existerar, resonerar Jakob Eliasson.
Pernilla van der Capellen bor med man och tre barn i en villa i Spånga i nordvästra Stockholm.
–Vi stödeldar mycket i kakelugnen för att hålla elräkningen nere. Men vi köper grön el och betalar extra för det, och ändå måste vi vara med och bekosta utsläppsrätterna. Det känns ruttet att de enskilda konsumenterna ska ta hela smällen, säger hon.
Att Villaägarna inte bara talar i egen sak bekräftas av flera experter som SvD varit i kontakt med.
–Syftet med systemet är dels att det ska bli mer lönsamt att investera i förnyelsebar elproduktion. Dels att ett högre pris på el ska öka incitamenten för konsumenter att minska sin elkonsumtion, påpekar Markus Wråke, forskare på Svenska miljöinstitutet, IVL.
Men för att uppnå det första syftet krävs ett elpris som är dubbelt så högt som dagens. Och eftersom elkunder är relativt okänsliga för priset uppnås heller inte syfte nummer två.
–Slutsatsen är att konsumenterna betalar elbolag med stor andel kärn- och vattenkraft mycket pengar för en ganska liten miljöeffekt, säger Markus Wråke.
17 procent av elen i Norden kommer från kolkraft som produceras i Finland och Danmark. Men de bolag som står för resterande 83 procent av elproduktionen, kommer även i fortsättningen att tjäna pengar på utsläppsrätterna utan att ha någon kostnad för dem.
Johan Öhnell, vd på Telge Energi, är sedan länge engagerad i debatten kring utsläppsrätter.
–Vårt förslag är att höja produktionsskatterna för elproducenterna och halvera energiskatten för de kunder som köper grön el. Det är självklart att en förändring måste gynna de kunder som gör aktiva miljöval, säger han.
Villaägarnas lösning är att sänka energiskatten rakt av.
–Oavsett hur hög eller låg skatt på el som gäller i Sverige, så är koldioxidutsläppen desamma på Europanivå. Det underskott som uppstår i statens budget kan fyllas genom att beskatta just de anläggningar som genererar extravinster till följd av handeln med utsläppsrätter, säger Jakob Eliasson.
